Matilda Holmström och Matilda Hedlin

Då var det måndag igen, helgerna bara flyger förbi numera, kan ju även bero på att jag endast är ledig på söndagar men det är en annan femma.
Arbetsdagen gick väldigt fort idag för en gångs skull även om jag jobbade över en timme. Åkte direkt från jobbet till ridskolan för min lektion, red Lady Q för första gången på typ tre år, har bara ridit henne en gång innan och då hoppade jag av efter en kvart typ då min rygg inte klarade av henne. Sjukt stor och så galet mycket häst att rida ihop + att vi inte får rida med sporrar nu då hästarna fäller och dagen till ära fanns det inga dressyrspön utan bara små korta hoppspön, yay! Kan tilläga att Lady är grymt seg och arbetar inte i onödan.
Jag har nog aldrig fått rida så mycket i hela mitt liv, stark, seg, lång, stum och trälig på samma gång, ingen höjdare för mig och min klena rygg. Men mot slutet gick det faktiskt väldigt bra, då hade jag med hjälp av ponnyskänklar och rejs äntligen fått lite ärlig bjudning och jag hade inte hela hästen i handen utan hon bar sig själv hyfsat fint! Då känns det faktiskt som man fått ut något av ridpasset, när man får den där sista kvarten med bra känsla efter en 35 minuters slit och ihärdighet. Det är så nyttigt att rida nya hästar, man får verkligen ställa om sig totalt och ändra hela sin ridstil, viktigt viktigt!

Efteråt myste jag med min fina ponnyprins och jag fick tårar i ögonen för han är så sjukt underbar. Jag saknar vår tid så mycket att jag inte vet vart jag ska ta vägen och jag vet att han saknar mig med! För er som inte vet vem han är så kommer jag att berätta om honom imorgon eller i övermorgon!

Har fått Holmströms videokamera nu så ska klippa ihop svaren till frågestunden, så den har ni också att se fram emot typ imorgon, sjukt oseriösa var vi då vi knappt kunde hålla oss för skratt, jag hatar verkligen att prata seriöst framför kameran, hahaha! Så ni kommer nog få er några skratt ni också förhoppningsvis.

Nu ikväll har jag myst med mina fina vänner, nu ska jag sova så jag orkar gå upp imorgon : )

Godnatt

Nu är jag äntligen klar med andra uppdraget i Svenska B. Bara fyra kvar, hehe! Jag hoppas på ett MVG här också, men vi får se om det räcker till. Jag tycker att det är så svårt att plugga när man inte mår på topp psykiskt. Men nu är det klart i alla fall! Imorgon sätter jag igång med en veckas Religion A plugg, inte alls mitt favoritämne men vad gör man inte?

Idag blir det ingen ridning alls för mig, tråkigt. Men även Wanda måste få en vilodag... Så jag ska köra lite egen fysträning. Först gör jag nog alla övningar jag fick av Eckart, sedan får vi se om jag hinner ta mig en långpromenad också innan mamma kommer. Jag får tyvärr inte vara ute och springa då mina knän går sönder. Men något måste jag göra för att förbättre kondisen! Ska nog ta mig in till simhallen och simma någon dag i veckan också. Jag vill verkligen bli bra, men det är jobbigt när ens kropp motarbetar en :<

Nej, börja träna var det, ja! Vi får höras mer ikväll, ska nog skriva om hur mitt hästintresse började och så. Sedan har jag en superidé på hur man kan lägga upp träningstips här på bloggen. Jag måste bara ta det med Hedlin först. Men det är verkligen en grym idé, och vad jag vet kommer vi vara först med den också. Hehe :D

Idag har jag äntligen ridit Terrano igen efter två veckor utan honom.
Det första jag möts av är att han kommer galopperandes mot mig i hagen vilket aldrig hänt förut, blev väldigt glad i hjärtat då han är inte den piggaste hästen i bunten och galopperar inte för inget : )
Tog in honom och ryktade och mös, har saknat honom väldigt mycket. Sen stack jag ut och red, skrittade bort till vallen och började med mycket skrittarbete med slutor, öppnor och skänkelvikningar, han kändes lite stel så ville bara mjuka upp honom i sidorna innan jag började trava. I traven var han rätt jobbig då han dagen till ära var rätt pigg så han la sig lite i handen och ville bara rusa rakt fram ; ) Så jag kände att det nog var bäst att galoppera igång honom och det gjorde jag nog rätt i, lät honom galoppera på några varv innan jag plockade upp honom och tvingade honom att sätta under sig med hjälp av ökningarna : ) Efter ytterligare lite mjukgörande i skritt och lite bråk i traven slappnade han av och jag började arbeta galoppen igen. Började med lite enkla byten på serpentin och även förvänd galopp, ville förbereda honom mentalt för de riktiga bytena. Gick superbra! Varenda byte i vänster var rena, högerbytena har han svårare för men satte även några rena där, sjukt duktig! Han brukar vara en mil efter i bak men satte även två byten i vartannat utan att han tappade bak en enda gång, duktiga plutten. Efter att han gjort så klockrena byten kände jag att det räckte och skrittade på långa tyglar och bara njöt hela vägen hem!

Efter stallet åkte jag hem till Åsa (Terranos ägare) där det bjöds på tårtkalas med smörgåstårta och vanlig tårta som tack för att vi hjälpt till med Terrano när de var i Thailand. Väldigt trevligt och Laggarbogänget är verkligen så sjukt sköna! ; D

Kollade nyss klart på världscupen i hoppning (inspelad), helt sjukt vad Angeliqa gjorde ett grymt jobb, hon blir nog farlig i framtiden om hon redan visar framfötterna på detta sätt. Hästen hon satt på verkade inte vara helt lätt att rida heller direkt. Tyckte dock att det var väldigt många farliga missförstånd, såsom Svantes och Peders missöden, riktigt läskigt att se. Det är inte ofta man ser så många missförstånd på en och samma världscuptävling, eller vad säger ni?

Nu ska jag sova, jobb imorgon igen : )

Godnatt allihopa!

Jag och Nano en härlig kväll i höstas : )

Jag och Patricia skrittade ut. Det gick bra tills vi kom till regementet. Där hade militärerna en massa övningar, men som tur var sköt de inte i alla fall. De smög mest omkring i vita kläder, så hästarna såg de ju först. Sedan skrittade vi en bit till, och då möter vi en fet bandvagn med ett följe av åtta militärer på skidor bakom. De skulle alltså tolka på sitt sätt. När de började röra sig exploderade Rubrik och kastade sig ned i diket, och då följde Wanda efter honom. Sedan brast ju skaren och hästarna började sjunka, så Wanda var lika snabb att hoppa upp därifrån igen. Men Rubrik var inte lika smart... Till slut kom han upp, men han var sjukt upphetsad hela vägen hem. Och för er som undrar, ja vi vände! (x Wanda coolade ned sig på direkten, hon är verkligen superfin i huvudet. Astiz hade aldrig kunnat hålla sig i skinnet i den situationen, haha. Kul var det, och Patricia och jag fick oss ett gott skratt. Och antagligen kommer vi inte kunna sluta skratta åt det här då en soldat faktiskt ramlade bakom den där bandbilen! Benen gled åt olika håll så han låg där och sprattlade. Men de skrattade antagligen lika mycket åt oss, så vi är inte elaka! :D

Hej alla läsare. Jag har en litenliten önskan till er, och det är att tänka efter innan ni slänger iväg en kommentar, speciellt som det ser ut nu. Jag har alltid tänkt att det man inte vågar säga face2face inte ska skrivas via internet heller. För då är det antagligen något som är avsett för att såra. Ni får jättegärna komma med konstruktiv kritik, men skit vill jag inte ha.

Jag vill inte höra att jag är en djurplågare för att jag ger Astiz en sista chans. Jag behöver inte det. Jag vill inte höra att jag skulle göra Wanda en tjänst genom att sälja henne, för ärligt talat tror jag inte att jag skulle göra henne det. Jag älskar den hästen och skulle aldrig göra något dumt mot henne. En annan sak jag inte vill höra är hur illa jag rider eller hur mycket jag tar i stången. Jag är tillräckligt självkritisk, så jag vet när jag gör något bra respektive dåligt. Om ni ska klaga över hur mycket jag tar i stången, vilket jag faktiskt inte gör, jag använder bara stången vid enstaka tillfällen, så kan ni väl ta och ställa er frågan "har jag något med det att göra?". För jag anser inte att ni har det. Men som sagt, vill ni ge konstruktiv kritik, kör på!

---

Något ni bör veta angående frågestunden är att vi inte alls är särskilt seriösa, vi verkar rätt dumma, snobbiga och blåsta. Seriösa svar kommer komma skriftligt i samband med filmerna. Men ni anar inte hur kul vi hade när vi spelade in svaren! Tyvärr måste vi klippa och fixa en massa med filmerna då videofy.me är dumt och inte kan ta emot så stora filer. Därför kommer vi behöva göra en del småfilmer. Hoppas ni har överseende med det! (:

Nu har jag fått skriva av mig litegrann. Och om ni är känsliga ska ni inte se True Grit. De sköt en massa hästar och var allmänt dumma :(

Svaren från frågestunden är inspelade och klara, nu är det bara en massa klippning och fix kvar med dem. Det överlåter jag till Hedlin då jag suger på sånt! Nu stressar mina föräldrar ihjäl mig för jag ska in och se på bio. En film jag inte ens vill se. Yay..!

Vi hörs

Nu har jag sett klarrt på küren från Göteborg. Jättekul att få se, min favorit är Parzival (nähä?!) men tycker att Patrik gjorde en grym insats idag! Dessutom är det ju kul att se Warum Nicht. Det är inte bara namnet som är likt Wandas (Warum Ich) utan även färg och tecken samt liknande stam. Det bådar ju gott. Tur att Wanda har bättre front än vad han har bara ;)

Känns skönt att ha fått tänka på något annat under kvällen. Imorgon ska jag rida ut tillsammans med Patricia på Rubrik, sedan ska jag och min partner in crime (Hedlin) träffas för att fixa svaren till frågestunden. På kvällen ska jag på bio och restaurang. Fullt upp!

Godnatt!

Fredag: Jag red på träns, först kändes det inte alls bra. Men så höjde vi bettet ett hål och det blev typ hundra gånger bättre! Så nu vet vi det! Jag red bara framåt, gjorde någon skänkelvikning och lite förvänd galopp. Efter beskedet om Astiz var jag väl inte jättefokuserad på ridningen, och ibland grät jag faktiskt på hästryggen. Wanda bara "wtf, går jag så dåligt?". Stackars tjejen... <3

Lördag: Jag red på kandar, hade min vardagsstång (för en gångs skull, hehe). Hon kändes riktigt fin, redan från början. Först tränade vi på den ökade skritten. Wanda har en jättefin och stor skritt, men på tävling lyckas jag aldrig få bra poäng på den, för jag rider den för dåligt. Men så som hon skrittade idag har jag aldrig sett henne skritta. Hon var jättefin! Sedan travade jag fram henne, och tänkte bara "fram-fram-fram" hela tiden, men med halvhalter, såklart! Gjorde några snäva skänkelvikningar med extra mycket framåttänk vilket var jobbigt enligt damen. Sedan red jag galoppen med samma tänk. Ökning på långsidorna, och då menar jag verkligen ökning! Det skulle hända något, och det gjorde det! Jag tänkte sedan "öka tre språng - samla tre språng" och hon lyssnade riktigt bra. Därefter red jag två byten, och efter varje byte ökade jag galoppen. Extra kul var det att hon bytte galopp superfint! Sedan skrittjobbade jag henne resten av passet. Tränade på lite skrittpiruetter och sådant. Just det! I traven red jag skänkelvikning (snett igenom) 4 steg, sedan rakriktade jag henne och ökade fyra steg, för att sedan samla upp henne och gå in i skänkelvikning igen. Bra övning (:

Nu känner jag att jag orkar gå lite mer ingående om det här med Astiz. Jag grät hela eftermiddagen och kvällen igår, men idag har jag bara gråtit en gång. Yay..!

---

Så som jag har uppfattat det, och jag är inte helt hundra på det för jag är ingen veterinär och var inte med på kliniken, men tydligen är det mjukdelarna i vänster framhov och i vänster framknä som gör ont på honom. Han är typ sargad i knät :S Det är alltså inte några leder i fram, därför tog inte bedövningen.. Och nu när han har det här PLUS taskiga bakknän och en dålig rygg är chanserna minimala att han skulle kunna återhämta sig. Han skulle antagligen aldrig kunna hålla för ridning, nej inte ens promenadridning. Han skulle ha ont av att gå i en hage.

De här problemen beror på många olika saker. Dels är han överrörlig, han har riktigt bra gångarter vilket leder till att han blir känsligare, han har lång rygg och hals - är alltså inte korrekt byggd, han blev tagen på tok för hårt som ung och har varit för kontrollerad resten av livet. Det var bara några få av alla saker med honom, men alla har bidragit till det här. Vissa mer eller mindre.

Men, vi kommer inte ge upp än. Nästan allt hopp är ute, jag förstår ju det. Men idag när han travade runt i hagen såg han ut som en jäkla miljon. Jag har aldrig sett honom finare... Då börjar ju hoppet gro igen, och jag vill hoppas men samtidigt vill jag inte bli besviken. Det är ju typ 1% chans att han skulle kunna klara sig... Men han ska få den chansen. Det måste han få. Han är min bästa vän, och han förtjänar allt och lite till!

Planen ser ut som så att han nu kommer gå i en hage i tre månader. På de tre månaderna ska han inte jobbas alls. Den enda motion han kommer få är till och från hagen samt i hagen med Cortzi. På det ska Lena (Equiterapeuten) få komma ut och behandla dubbelt så mycket som tidigare. Lite längre fram ska vi ta kontakt med en annan kunnig i branschen som jag har fått tips om. Lite alternativ-behandling. Om vi inte testar allt kommer jag ångra mig hela livet, så det här är lika mycket för hans skull som för min egen.

Undrar ni något mer är det bara att fråga. Självklart är det jobbigt för mig att svara på frågor om det här, men samtidigt är det bra för mig att prata/skriva om det.

Det är riktigt illa med Astiz. Orkar inte skriva mer just nu mer än att han ska stå i en hage i tre månader så får vi hoppas på underverk.

Åh! Jag är på så dåligt humör, antar att det blir så när man går omkring med ångest 24/7... Och inte FAN blir det bättre av att uppdrag 1 i En B ska strula. Ljudfilen jag skickade in håller bara på att buffrar vilket leder till att jag måste skicka in en ny ljudfil i mp3 format, men när jag ska göra det finns det ingen spara knapp, så nu vet jag inte om den skickades eller om jag skickade samma uppdrag igen. Åh, jag hatar verkligen teknik, speciellt som jag är riktigt dålig på det... Nu har jag i alla fall skickat ett mejl till min mentor, jag hoppas att han kan hjälpa mig!

Idag ska jag rida ett lättare pass dressyr på Wanda, hämta hem Astiz (det är onödigt att han står på Ultuna över helgen) samt plugga språkhistoria. Känns som en bra dag! På det ska jag läsa Romeo & Juliet, inte så ansträngande. Jag älskar skolan, men inte när det strular med inskickning och så vidare... ;)

Alla har väl någon gång upplevt att man är inne i en svacka i ridningen? Eller att det inte är lika kul som det var förut. Vad gör man då för att få tillbaka motivationen och känslan? Jag tänkte dela med mig av lite tips och egna erfarenheter!

• Sommaren 2006 var jag ur fokus och grinig när jag tränade dressyr på Nadir. Det kändes som att ingenting fungerade. Då kollade jag på bilder av sveriges (då) båsta ponnyryttare, och vips så försvann mina dåliga tankar och jag blev glad och motiverad till att träna. Den som inspirerade mig mest var Sara Henrietta B. Källström på ponnyn Stan.

 

• Och om allt känns riktigt kasst då? Man har den där förskräckliga känslan att "jag duger inte till, jag är för dålig, alla andra rider bättre", vad gör man då? Ett bra tips är att tänka på något man har gjort bra, som man är stolt över. Har man till exempel gjort en riktigt bra start i dressyr kan man läsa protokollet från den tävlingen. Ännu bättre är det ju om man har det på film! De fina poängen visar ju att man faktiskt kan.
• En annan sak som i princip alltid fungerar vid den känslan är shopping! Det är ju skitkul att rida runt i en helt ny outfit. Man känner sig snygg och prydlig. Och om man på det har ren utrustning (slarva inte med putsningen! Vem vill rida med skitiga saker?) blir det tiptop :D

Hoppas att ni fick lite tips av det här. Ni får gärna komma med tips till mig, för man är aldrig fullärd och allt är värt att testa :)

De har fortsatt undersöka Astiz igår och idag, och så som jag har förstått det har de hållt på att bedöva bort en massa olika grejer för att hitta var hältan kommer ifrån. Men än så länge har de inte träffat rätt och han är fortfarande halt rätt ut. Jag antar att han kommer röntgas och ultraljudas ikväll eller imorgon... Jag hoppas att de hittar felet snart och att det går att behandla. Självklart har jag en plan B och en plan C om han skulle dömas ut nu, för har vi gjort såhär mycket kan vi lika gärna försöka ännu mer, eller? OM han döms ut kommer han sättas på lösdrift under ett år. Man måste ju testa allt... Känns bra att inte ge upp, att det inte är slut liksom. Han är en stark kille som vill leva!

Om jag minns rätt så var det idag Hedlin skulle få internet igen... Eller imorgon? Hur som helst ska det bli skönt att få hjälp med uppdateringen igen. Vi ska försöka träffas nu till helgen och besvara alla frågor vi har fått i frågestunden. Nu ska jag ta mig ut till stallet. Har en del att fixa, så som putsning och mocckning. Vi hörs :D

Onsdag: Jag och Yvonne skrittade ut tillsammans. Vi var ute i en timme och det var underbart väder. Wanda var inte det minsta tittig, utan tyckte mest att det var skönt att komma ut med sällskap (:

Torsdag: Jag red ett lättare dressyrpass i ridhuset. Wanda var väldigt pigg efter den lilla mini-vilan, men samtidigt kändes hon mjuk och lyhörd. Därefter kom Lena, equiterapeuten, och behandlade henne. Hon sade att Wanda har blivit jättefin i kroppen och att hon har musklat på sig bra. Alltid kul att höra att man har gjort ett bra jobb! Wanda ska vara ute extra länge i hagen idag, det kommer hon att gilla!

Jag skulle vilja ha lite tips om bra hästbloggar! Har du en bra blogg, eller driver dun kompis en rolig blogg? Tveka inte att tipsa mig, och så kanske ni får en ny, trogen läsare :) OBS! Tipsa inte om dressyrmupparna, för den är så tråkig att ni anar inte. Inget för mig!

Det har nu kommit fram till mig från säkra källor att en icke önskvärd människa läser den här bloggen.  Nej, du är "välkommen" att ringa oss, fast vi kommer antagligen inte säga något ändå. För du har inget med honom att göra då han är minminmin! Du vet vem du är.

Det borde finnas en funktion där man kan blockera oönskade läsare från ens blogg, någon som kan uppfinna det? ;) Jag hatar när folk lägger näsan i blöt och bryr sig om saker de inte ska bry sig om.

Kom ihåg att vi fortfarande har frågestund här på bloggen. Vi kommer antagligen träffas och svara på frågorna tillsammans på Fredag. Så till dess vill vi ha in många fler frågor! Så om ni undrar över någonting och vill ha svar på det har ni er chans nu. Annars har vi inte samma möjligheter att svara på enstaka frågor. Så, fråga på! Frågestunden hittar ni H Ä R!

Jag går här hemma och vill verkligen veta vad som händer med Astiz. Om de hittar något, vad de hittar och så vidare. Dessutom vill jag ju ha hem honom så fort som möjligt. Men nu ringde de från Ultuna och sade att han ska stå kvar till imorgon, åtminstone. Chris ska jobba med honom ikväll. Jag saknar ju honom :<

Igår anmälde jag till MSV C:1 och MSV B:4 i Högbo den andra April. Jag får ju rida den nationella klassen på söndagen också, men jag känner inte riktigt för att starta ett meeting då, speciellt inte om det inte går att lösa det här med Astiz. Vi får helt enkelt se vad som händer på bägge fronterna. Håll tummarna för Astiz!

Jag skrev tidigare hur jag hatar när folk skyller dåliga resultat på domarna.Och det tar jag inte tillbaka. Det är hemskt! Får man dåliga poäng var man inte värd mer i den domarens ögon. För så är det med dressyr, det är en bedömningssport och alla tycker olika. Självklart har jag stått på tävlingar och varit fullkomligt rasande över mina låga poäng. Domaren har varit "dum i huvudet" och så vidare. Och det kommer komma oändligt många fler tävlingar där jag kommer anse att jag har blivit neddömd. Men från och med nu ska jag strunta i poängen och bara sätta delmål för mig att uppnå under tävlingarna. Det kan vara så enkla saker som att rida ordentliga hörnpasseringar eller att ha ned hälarna. Uppnår man sitt lilla mål har man ju gjort någonting bra inne på banan, och man behöver inte vara sur över en dålig poäng. Sedan tycker jag att det är hemskt att jag har kallat oskyldiga människor (domare) för massa taskiga saker när de bara har gjort sitt jobb, att tycka till och betygsätta diverse dressyrrörelser.

Jag anser att det är alldeles för många (unga) dressyrryttare som rasar över domarna och som har helt fel tänk. För om du är nöjd med din ritt när du kommer ut från banan men sedan får alldeles för låga siffror (enligt dig själv) av domaren och då blir missnöjd över allt skapas ingen vidare rolig stämning, varken för dig, hästen, dina medtävlande och dina föräldrar. Och tänk på vinnaren i klassen, som säkert är jätteglad över sina poäng. Då går du omkring och pratar om hur dålig, kass, blind och dum i huvudet domaren är. Hur tror du att det känns för vinnaren?

Nej, dressyrvärlden behöver lite nytt tänk! Mindre fixering på siffror och mer fokus på känsla. Det ska vara kul att tävla! Håller ni med? Eller kanske inte? Argumentera gärna för dina åsikter!

Jag ligger i sängen och har precis sett på Ponnyakuten. Älskar det programmet, grymt kul. Det får mig på andra tankar. Jag försöker tänka positivt, felet Astiz har kan faktiskt hittas, och då kanske det går att lösa också. Hoppas, hoppas, hoppas! Jag är inte beredd att ge upp, han är en underbar häst, en fantastisk kompis...! Vem vill se sin bästa kompis dö? Inte jag i alla fall!

Jag red ut på en skrittur i solen med henne, dels för att hon behövde koppla av och dels för att jag behövde rensa tankarna. Det var underbart mysigt ute! Först red vi på vägarna, sedan bestämde jag mig för att gå ut i djupsnön och följa en något upptrampad stig (typ en häst hade gått där tidigare). Så jag såg i alla fall vart jag skulle rida. Hon fick kämpa, för det var sjukt djup snö! Och på ett ställe var det så hård skare att den bar henne och mig :O Bara hästen väger ju 700 kg... Galet!

Det var fantastiskt skönt ute och jag funderar på om jag ska rida ut imorgon också... Jag behöver det!

Just nu är jag väl inte överlycklig, det var värra än vad vi trodde med Astiz. Han var riktigt halt på vänster fram och vi kunde inte hitta vad det är. Hov, kota, gaffelband och knä bedövades, ändå var han halt rätt ut på vänster fram. Han står kvar på Ultuna nu för att få en riktigt ordentlig utredning, imorgon hoppas vi på att få ett svar på vad det är som orsakar hältan. Och om de hittar orsaken vet vi ju ändå inte om det går att behandla. Så just nu lever jag med en enorm ångest. Jag vill ju bara att han ska bli frisk och må bra... Han har blivit sämre trots lättare arbete, det hänger inte ihop. Någonting är väldigt knas. Bajs!

Han förtjänar inte det här...

Fredag: Vila

Lördag: Lättare dressyr inför tävlingen. Dagen innan tävling jobbar jag alltid (I wandas fall alltså) med att få henne lugn och avslappnad. Inget flash i ökad trav alltså. Hon svarade superfint på allt verklkigen! Gav en så underbar känsla att jag nog dog lite, haha! Underbara häst! Någon som vill läsa om hur jag lägger upp mina ridpass?

Söndag: Tävling! Om hur den gick kan ni läsa i inlägget längre ned (:

Måndag: Välförtjänt vila!

Funderar på att ta mig en liten uteritt imorgon eller på Onsdag. En lugn vecka förtjänar hon!

Lördag: Astiz fick vila då all fokus låg på tävlingen.

Söndag: Julia hoppade honom. Han hade varit superpigg och duktig. Stort tack till julia <3

Måndag: Jag longerade honom. Han var inspänd med en gogue. Framåtbjudningen var sådär, jag har sett sämre men jag har också sett bättre om man säger så. Känns skönt att han ska checkas på Ultuna imorgon.

Hej! Nu har jag äntligen fått tid till att sätta mig framför datorn. Kom hem vid ett inatt, så har varit helt slutkörd idag...

---

Vid elva åkte vi från stallet, och vid två var vi framme på Högbo RK i Sandviken. Där lastade jag ut henne och gick med henne efter den långa resan. Sedan ställde jag in henne i boxen och gick och kollade runt på tävlingsplatsen. Jag vill alltid ha koll på allt när jag ska tävla, haha! Det var en bra anordnad tävling med väldigt trevligt folk, alltid kul! Dessutom var det sjukt fina hästar där! Jag är inte så lättimponerad, men h e r r e g u d! Superkul att få se fina hästar och bra ridning. Och stort plus till att de hade en överdomare som satt vid framridningen, för det är ju oftas där ryttare behandlar sina hästar illa...

Nu till resultaten! I MSV C:1 kändes hon ganska fin och mjuk, på framridningen kändes det såklart liiiite bättre än inne på banan. Wanda blev sjukt taggad och glad inne på tävlingsbanan, det verkar som att hon har saknat det här med att tävla. Kul att hon gillar det jag vill göra ;) Eftersom att hon var övertaggad blev det ju såklart många onödiga missar, det blev faktiskt exakt så som jag hade trott, att hon skulle bli lite laddad i skritten framför allt (se filmen!). Där blev det en 3:a, och den ökade skritten är gånger två. Onödiga poäng att tappa då hon egentligen har en superskritt, men skitsamma, haha. Sedan var det ju lite småsaker här och där, så är det ju alltid men det är det som är så kul. Man blir aldrig fullärd utan kan alltid bli bättre! 64.47% blev det, klart godkänt för att vara första tävlingen tycker jag! Dessutom låg domaren ganska lågt, så då kändes det extra kul med siffrorna. Jag är mest nöjd över att jag uppnådde mina mål (att påbörja-genomföra-avsluta varje moment), då blev ju allt bra! Eller ja, inte allt kanske. Men hörnpasseringarna är grymma ;)

 

 

I MSV B:4 var jag lite otaggad på grund av den råa kylan, men när jag väl kom upp på hästryggen kändes det bättre. Hon blev lite starkare i den här klassen, och då släppte hon lite rygg vilket visar sig i de enkla byten bland annat. (Enkla byten är när man kommer i till exempel vänster galopp, saktar av till skritt, skrittar 3-5 steg, fattar höger galopp!). Jag lyckades göra en riktigt fin höger öppna, vilket jag aldrig har kunnat tidigare, så det kändes kul. Tyvärr missade vi på sådant som vi annars ligger på sjuor och åttor. Typ skrittpiruetter och liknande. MEN vi satte alla fyra bytena!!! Happy! Resultatet blev 61.5% och det är jag också väldigt nöjd med! Det känns som att SM-kvalen inte är så långt borta om jag kan få så pass fina resultat av en domare som ligger lågt och att ha de missarna vi hade. Dessutom uppnådde jag mina mål (samma som i C:1 och att förbereda bytena för att få dem rena).

 

 

Kommentera nu. Konstruktiv kritik uppskattas alltid! :D

 

Fotade lite i hagen häromdagen så tänkte dela med mig av några bilder :)

Håller på att packa lite då jag somsagt flyttar in på gården några dagar nu.
På Tisdag kommer nog Tessan ut till jobbet och fotar, ska bli riktigt kul att se bilderna sen, dom kommer självklart upp här sen när jag är hemma igen : D

Kommer somsagt inte att kunna uppdatera särskilt bra men kommer hem igen på torsdag så då får jag väl ta igen lite : ) Historian om Chimals olycka kommer dyka upp och även ett inlägg om nästa häst som präglat mitt liv, det får ni inte missa!

Tills dess får ni nöja er med Holmströms inlägg, som är och tävlar dagen till ära.0 Största lycka till till henne, Kommer säkert att gå jättebra för dom : )

Har lite bråttom så kan inte skriva mer, vi hörs på torsdag.

Ciao!

Godmorgon allihopa! Idag åker jag iväg och tävlar i sandviken, på grund av det kommer uppdateringen att vara väldigt låg från min sida. Kommer hem vid ett inatt, så nni får helt enkelt stå ut med dålig uppdatering. Tjugo i fem startar jag första klassen som är en MSV C:1 och tio i åtta startar jag kölass nummer två som är en MSV B:4. Jag hoppas att ni håller tummarna för mig!

De hade ponnytävlingar igår, och domaren som dömde ska dömma mina klasser idag. Hon verkar ha legat väldigt lågt, de säger i alla fall de som var där. Men vem vet, de kanske helt enkelt inte var värda mer än 45% i den domarens ögon? Jag ska i alla fall göra mitt bästa, och rida så bra jag kan. Mer kan jag ju inte göra. Jag fullkomligen hatar när folk skyller ifrån sig en dålig ritt på domaren. Väx upp! Självklart har jag också gjort det någon gång, men jag har helt sluta med det och kollar istället på min ritt på film och analyserar ritten själv om jag är missnöjd med bedömningen. Sedan får man tänka att "enligt den domaren var jag inte värd mer, vad synd" och få vidare och fokusera på nästa tävling.

Jag har inte alls höga förväntningar på den här tävlingen då det är årets första. Jag har mina egna mål som jag ska försöka uppfylla, that's it :) Mina mål är i MSV C:1 att rida noggranna vägar och verkligen påbörja-utföra-avsluta varje moment innan jag börjar med det nya. I MSV B:4 är det samma som i MSV C:1 OCH att verkligen förbereda bytena och ge henne en fair chans att kunna byta rent. Känns som lagom mål den här tävlingen. Nu ska jag äta upp min hemmagjorda fruktsallad, sedan ska jag göra mig i ordning. Önska mig lycka till! Vi hörs (:

 

 

 

Sommaren 2005 fick jag mitt livs största överraskning.
Vi hade vart ute på sjön med min familj, min farbror, hans fru, min farmor och min faster, en helt vanlig dag med båten. Vi hade stannat till på en ö för att äta lunch och min påhittiga farbror hade förberett en frågesport för hela min familj som självklart handlade om hästar, för att se vem av oss som var kunnigast. En kul grej trodde jag och min syster helt ovetande och vi fick båda lika bra poäng och som pris fick vi varsitt kuvert med en halv häst på framsidan. I kuvertet låg en varsin check på 25 000 kr... Jag och min syster satt som två frågetecken och bara gapade tills mamma sa "Men förstår ni inte, ni har fått en häst?" och där brast det, jag bara grät och grät.
Sen började jakten på den perfekta hästen och som ni kanske vet är det inte det lättaste, speciellt inte när man är tre stycken med delade åsikter som ska ha den. Vi började med att åka och titta på en liten skimmel som hette Chimal, han hade korta ben och universums längsta öron och han var så fin i mina ögon. Vi ville prova några andra hästar innan vi bestämde oss och bad om att få återkomma. Vi var och provred några andra hästar men kunde inte riktigt släppa tankarna på den personliga lilla skimmeln vi först provat och bestämde oss för att åka tillbaka och provrida igen. Denna gången föll allt på plats och vi bestämde oss, honom skulle vi ha!

I september, bara några dagar efter min fina Ginny Lou tagits bort kom han hem till oss, min alldeles egna häst. Jag var så mallig, så stolt över MIN häst, min min min!
Minns så väl när jag såg honom hemma för första gången, hade cyklat som en galning från skolan och där var han, springandes i hagen med svansen böljande efter sig och eftermiddagens solstrålar fick hans päls att skimmra, han var så vacker.
Första tiden med Chimal gick kanon, han var en perfekt läromästare som visade exakt när man gjorde rätt, annars fick det vara. Jag har aldrig suttit på en häst som hoppade bättre än honom, han var en tiger och han visste om det, han hade kunnat bli såååå bra!
Det var dock problem med hagen från start, Chimal gick tillsammans med ett gäng valackar som inte accepterade honom i gruppen. Vi försökte förgäves byta hage till honom men fick bara svaret att det inte var nödvändigt och att alla hagar var fulla. Det blev hans död.
I februari var olyckan framme och i mars 06, efter bara ett drygt halvår hos oss fick han lämna livet.
Olyckan kommer jag berätta om i ett annat inlägg.

Chimal var den snällaste hästen jag mött, han hade ett hjärta av renaste guld och förtjänade ingenting av det som hände honom. Han var min första och hittils enda egna häst och har verkligen satt djupa spår i mitt hjärta.
Jag undrar än idag var vi vart om han levt idag, hur sjukt bra han hade blivit.

They say memories are golden, well, maybe that is true
I never wanted memories, I only wanted you
If love alone could have saved you, you never would have died
In life I loved you dearly, in death I love you still
In my heart you hold a place no one else could fill
If tears could build a stairway and heartache make a lane
I'd walk the path to Heaven and bring you back again

 

 

Chimal
1998 - 2006
Min ängel.

 

Hejhej! Idag har jag ett fullspäckat schema. Jag ska nämligen förbereda inför morgondagens tävling. Funderar på att ta med mig min kamera upp till stallet för att fota hur jag och mina hästar har det. Kan även fota utrustning och tävlingsförberedelser om det är utav intresse? Vet att folk på den andra bloggen undrade hur jag förberedde mig inför tävling, så då kan ju det inlägget få komma ut här istället :)

Just nu mår jag förskräckligt illa, inte kul. Jag har ju en sådan sjuk fobi inför att spy, så då går jag och tänker på hur illamående jag är vilket leder till ännu mer illamående... Det blir en ond cirkel. Jag tror att jag ska gå och lägga mig ett tag, vill inte må sämre!

Vi får helt enkelt höras ikväll med lite roligare inlägg.

Idag var Julia snäll och red Astiz. För idag stod det nämligen hoppning på schemat! Hon red honom som en unghäst, bara framåt och i lättsits. Först travade de över ett minikryss som Astiz fullkomligen struntade i. Sedan fick de galoppera över det med samma reaktion. Därefter lade vi upp det till ett litet räcke på cirka 80 cm. Då började han faktiskt hoppa. Han rev det två gånger, men sedan fick han lite respekt för hindret och hoppade till och med ganska fint. Julia ska hoppa honom på Söndag när jag är och tävlar. Han verkar tycka att det är jättekul och det borde vara väldigt bra för hans rygg! Ska försöka filma det någon dag :)

Jag red dressyr i ridhuset. Hon kändes fin, hade ett jämnt stöd i handen nästan hela passet. Jag tränade på det jag gjorde hos Mads samt lade några travökningar. Hon blev jättetaggad när hon märkte att det blev lite tävlingsridning, efter ökningarna blev hon busig och kunde knappt skritta normalt. Så söt! Det är så underbart att ha en hästa som verkligen älskar det man håller på med. Hon blir lika glad varje gång jag ska in i ridhuset med henne. Knäppt egentligen, men hon har en grym arbetsvilja :')

Vi får se hur första tävlingen för året går. Hon kommer nog vara ganska laddad, så vi får helt enkelt göra det bästa av situationen. Jag kommer vara nöjd hur som helst. Kan tänka mig att skritten kan bli lite busig och småtaktig ;) Men det kommer inte göra något, för jag har världens finaste sto! Självklart ska jag göra mitt bästa och rida så bra jag kan. Då kommer det gå bra :) Taggad!

Träning för Mads. Wanda kändes jättefin redan från början. Hon var jämn i handen och inte det minsta tung eller stark. Vi började med att checka av dagsformen i galopp på en stor volt. Där skulle jag tänka på att aktivera mer med ytterskänkeln och verkligen få henne in i handen, hon får inte slingra sig undan. I början när man gör det här känns det förjäkligt. Hon blir hög i nacken och stark i käften, men om man inte ger henne något att hänga i släpper hon fort.

Sedan red jag två meter innanför spåret och lade 8 m volter. Där ska jag tänka på att inte släppa ut utsidan och på att aktivera yttre bak. Upp för backen! Hon blev riktigt fin i volterna måste jag säga :D

Därefter red vi lite halter från trav. Hon måste bli kvickare igång ur halten, och eftersom att hon är så känslig räckte det med att kicka till henne en gång, sen flöt det på bra och bakbenen verkligen drogs in under magen. Vilken kraft...

Efter det körde vi igång med lite "seriösare" galoppjobb. Jag red linjen som är i MSV B:4 (kort diagonal och direkt kort diagonal igen) men istället för att byta red jag enkla byten. När hon kändes bra i det bytte jag på varje diagonal så att hon landade i förvänd galopp. Något som vi aldrig har provat på förut då det är så pass mycket svårare. Men hon skötte det galant och gjorde bara rena byten (: Vi gjorde även ökad galopp på en "halvkort" diagonal för att sedan gå ned i samlad förvänd galopp och därefter göra ett enkelt byte. Superkul jobb var det!

Efter galoppen tog vi traven. Jag upplever alltid Wanda som finare efter hon har fått galoppera och verkligen jobba igenom. Det är därför jag alltid börjar med galopp. Hon var jämn och fin i handen. Vi red upp på meddellinjen och lade volter omväxlande till höger och vänster, för att få kolla på bägge sidorna och göra henne ännu mjukare. Därefter red jag en zigzag-sluta men inför varje byte av riktning lade vi en volt åt den nya sidan först. Dels för att förbereda henne och dels för att förbereda mig ;)

Sist red vi några inridningar på meddellinjen i galopp, gjorde halt och kom sedan fram i trav. Mads tycker att vi ska börja rida in från vänster galopp, och jag håller med då den faktiskt har blivit lite lättare än höger galopp. Det är så himla viktigt att träna på inridningar, för om man gör en dålig inridning visar man ju upp något dåligt det första man gör. Inte bra. Så det gäller att inte glömma att träna på att rida rakt!

Sedan travade jag ju såklart av henne. Duktig tjej! Jag har varit inne i en svacka ett tag nu, men det känns som att den äntligen börjar släppa :D

Jag red lite dressyr (eller vad man nu ska kalla det?) i ridhuset. Hans ridpass består av ridning i alla gångarter, stora volter och någon lång skänkelvikning. Men allt ska ske i lättridning eller lättsits. Så man kan säga att jag rider unghästridning på min trettonåring ;)

Han kändes väldigt fin i skritten och traven, men i galoppen blir han lite låg i fram och tung i handen. Men det är väl för att han inte orkar bära sig själv helt enkelt. Jag jobbade enbart på att han skulle gå framåt och ta skänkeln. Eftersom att han är så förbannat lat när man longerar blir jag lika förvånad varje gång jag sitter upp, för när jag är på ryggen har han en helt annan respekt för mig. Men med tanke på hur han såg ut sist jag longerade honom blir det klinikbesök för honom på Tisdag halv tio. Håll tummarna för att det går att rädda honom. Vi har kunnat få honom utdömd sedan i somras, men vi vill verkligen inte ge upp. Han har alltid gått att fixa. Så ni får hoppas på det bästa!

Då kör jag väl igång att berätta om hur mitt hästliv sett ut från start.
Jag började på ridskolan (Enköpings Ridklubb), två år gammal, på knatteridningen. Mamma påstår att det inte gick att hålla mig längre, jag skulle bara börja rida! Mina första knattelektioner red jag på en ponny som hette Picko och jag sitter och vrålar av glädje "Tillan lider, Tillan lider på Pitto". Tror min mamma skämdes lite över mig då ; )
Som femåring var jag gammal nog att börja i en "riktig" grupp och på den vägen går min ridskolekarriär.

På min ridskola har vi ett system som kallas "hyrryttare", det innebär att man har en häst/ponny som man rider två gånger i veckan plus en uteritt på söndagar, man har även förtur på tävlingar osv. När jag var tio år gammal fick jag till min stora glädje bli hyrryttare, egentligen var åldersgränsen tolv år vilket gjorde mig till den yngsta hyrisen dom någonsin haft på den tiden, men då både min mamma och min syster var hyrryttare gjorde dom ett undantag med mig.
Min första hyrponny hette Ginny Lou, och det är henne jag tänkte börja med att berätta då hon är den första ponnyn som på riktigt stal mitt hjärta.

Ginny Lou var ett brunt New Foreststo född 1986, hon var en maxad C-ponny med mycket humör och många egna åsikter. Hon var väldigt stark, het och egentligen alldeles för svår för lilla mig, men som jag älskade henne! Hon var verkligen en ponny man inte tog strid med, utan man fick helt enkelt vara glad för att hon ibland faktiskt lyssnade på vad man ville. Ginny Lou var min hyrponny i fyra år och hon lärde mig något så grymt mycket, jag var livrädd för henne under en ganska lång period då hon slängde av mig titt som tätt, men det man inte dör av gör en ju bara bättre och till slut fungerade vi faktiskt riktigt bra ihop, vi blev ett team. Jag vet inte hur många gånger jag trillade av henne, en gång slutade jag liggandes i diket efter en vild skentur, en annan gick hon omkull och klämde fast mig över en bom och en gång fick jag tom. bäras ut på bår. Det var inte förrän sista året jag hade hittat alla knappar på henne och vi hamnade faktiskt inte längst ner på resultatlistorna längre och vi knep faktiskt åt oss en andraplacering i en hoppfinal, slagna med en hundradel, snacka om att jag var stolt då hon alltid sprang på sidan om hindrerna annars.
Jag minns en dag så väl, när jag kom till stallet och Ginny inte stod i sin spilta. Jag såg att massa folk stod utanför en av boxarna och gick dit för att smygkika, där ligger min prinsessa raklång, helt svettig och sönderstressad, hon hade fått fång och mådde inte alls bra. Det går inte att beskriva känslan att se sin vän ha så ont, hennes smärta blev min. Den gången klarade hon sig som tur var, men hon vandrade tyvärr vidare den 6e september 2004 efter att hon blivit diagnostiserad med "Ringkota", en kronisk hovsjukdom. Det fanns ingen att göra, så hon avlivades.
Jag kommer ihåg de där sista dagarna som gick alldeles för fort, jag var hos hennes varenda dag, cyklade dit efter skolan och satt med henne i boxen. Jag kan fortfarande få tårar i ögonen när jag läser mina gamla dagboksinlägg från just de dagarna, vetskapen om att domedagen snart var där, att jag skulle förlora min finaste vän.
Och en dag så fanns hon inte längre.

Jag är så otroligt tacksam för allt hon gjorde för mig, för alla avsittningar, alla vägringar och skenturer. Allt det har hjälpt till att forma mig till den ryttare jag är idag. Utan henne skulle jag inte vara där jag är just nu!

Redigeringen <3

 

Sådär bra var jag en gång i tiden, stiligt : )

 

 

Nu har jag gjort klart Uppdrag 1 i Religion A också, så nu ligger jag långt före den här veckan... Vad ska jag göra imorgon? Haha ;)

Nu ska jag i alla fall äta lunch, sedan ska jag gå ut i stallet. Har en del att fixa där. Ska jobba Astiz på ett eller annat sätt, måste efter-mocka, göra höpåsar och kraftfoderburkar samt putsa all utrustning. Ikväll är det träning för Mads, ska bli jättekul! Om Wanda känns fin och jag rider bra ska jag nog rida program, men vi får se. Hur som helst så blir träningen alltid bra när man är där :)

Skulle ni vilja att jag skrev "min hästhistoria" så som Hedlin hade tänkt göra med betydelsefulla hästar? Kan ju vara intressant för er som inte riktigt känner mig (:

Har precis fått mitt första uppdrag rättat från den nya skolan. Det var i Svenska B och jag börjar kursen med ett MVG. Nu är det bara att fortsätta på samma sätt. Väntar spänt på mitt betyg i Uppdrag 1 för Engelska B, men är rädd att det inte alls kommer vara lika bra som det här då jag inte är riktigt nöjd med mina svar. Men men, jag är så grymt nöjd över att jag böt skola. Det kunde inte bli mer rätt. Jag är inte ens nervös inför muntorna, bara taggad :O

Idag har jag en heldags Religion A plugg att se fram emot, ett ämne som jag varken gillar eller ogillar. Så det handlar mest om att göra det, och att göra det så bra jag kan (MVG). Ni märker att jag har ganska höga krav på mig själv, eller hur? Men ju snabbare jag gör klart kurserna desto snabbare tar jag studenten (:

Jag kan verkligen rekommendera korrespondensgymnasiet till alla som har god självdisciplin och vet att man kan sköta sig ;) Det är verkligen super för oss ryttare som vill satsa! En vanlig dag för mig ser ut som så att jag kommer till stallet klockan åtta på morgonen, då går jag in och gosar lite med hästarna samt kollar att täcken och skydd sitter som de ska inför utsläppet. Därefter går jag in i US-rummet eller fritidsrummet som det också kallas, där startar jag upp dator och kollar hur dagens planering ser ut. Eftersom att jag jobbar väldigt snabbt och intensivt är jag klar med dagens arbete vid tolv-halv ett. Då äter jag lunch och efter lunchen planerar jag morgondagens arbete eller gör klart de uppgifter jag inte hann med innan lunchen. Vid två brukar jag gå ut till stallet och göra i ordning för att sedan rida och motionera hästarna. Och vid sju är jag klar och kommer hem. Men jag kan ju såklart välja att rida på morgonen och plugga på eftermiddagen om jag har lust med det. Det är det som är så skönt, jag bestämmer själv. Hallelujah :D  www.korr.se

Vad skulle ni tycka om att läsa om mitt tidigare hästliv, om hästar som gjort stort intryck på mig och som framför allt skapat den jag är idag?
Tror ni det skulle kunna vara läsvärt? I så fall börjar jag redan imorgon att berätta om min "första ponny" : D

Nu kallar sängen, känner mig inte helt fräsch i halsen. Hade feber imorse när jag vaknade men jag får verkligen inte bli sjuk nu då jag inte skulle kunna ta ledigt från jobbet även om jag låg på min dödsbädd.

Godnatt kära läsare, glöm inte att berätta vad ni skulle tycka om dessa inlägg :D

Måndag: Jag red ut en sväng på ängen. Det var sjukt djup snö! Han gick ut, och sedan sjönk han :O Så där stod vi, med snö upp till hans mage. För att ta sig därifrån fick han hoppa som en hare, måste ha set sjukt kul ut! Och fan, vad rädd jag blev när vi sjönk ner. Haha! Kan tänka mig att mitt fejs lär ha haft en obetalbar min (x

Tisdag: Longering. Han var ovanligt lat och såg ovanligt dålig ut. Hans bakben hängde inte alls med... Jag är orolig, som tusan... Ringer Ultuna imorgon.

Idag åkte jag in till Sporren som är min favoritaffär inom hästsaker. Där gjorde jag en avgjutning av min fot så att mina nya stövlar ska bli exakt rätt. När man lägger ned så otroligt mycket pengar på ett par ridstövlar ska de verkligen vara perfekta. Skulle aldrig kunna tänka mig att köpa stövlar som är 1-2 cm för korta, för de sjunker ännu mer när man går in dem. Bara onödigt att slänga bort tusenlappar på det sättet.

Sedan upptäckte jag att det var 50-70 % REA på Pikeur och Kingsland; mina favoritmärken gällande kläder. Så jag var ju bara tvungen att köpa en dunjacka från Kingsland, ett par ridbyxor från Pikeur och ett par senskydd till Astiz. Tyvärr var ridbyxorna för små eller felmärkta/felsydda för de var min storlek och min modell, de stämde bara inte med tanke på att alla andra byxor jag har passar superbra. Blir till att byta dem (:

Har dess värre inga bilder från dagens shopping, jag kan fixa om ni vill se? Annars får det vara, haha (: Nu ska jag hoppa i badet och göra mig i ordning för att sedan se på House.

Vi hörs imorgon!

Måndag: Sjukt kall dag! Jag red ut en kort sväng, vill inte rida för långt utan sällskap. Wanda var ganska tittig och fjantig, men hon gjorde ingenting. Mysigt var det i alla fall <3

Tisdag: Jag provade Astiz sadel på henne. Det så superbra ut på gången, Lena Lilja som är sadelutprovare höll med. Men när jag red åkte den bak typ 15 cm :O Synd, för jag sitter sjukt mycket bättre i den då hennes egen sadel blir lite för liten för mig eftersom att jag har så sjukt långa överskänklar... Hon var väldigt pigg och busig, men hon gjorde inga dumheter. Fina enkla byten och byten i språnget samt fin i skolorna. Fin överlag, lite stel i sidorna bara.

Sitsträning för Eckart Meyners. Eckart är den så kallade sitsgurun och han hjälper bland annat tyska landslaget med deras sitsar. Det här var andra gången jag tränade för honom, förra gången var för fem månader sedan. Han sade att jag hade en bra grundsits och mjuka och fina händer. Jättekul att få höra det! sedan var det ju såklart en massa att fixa. De videorna tänkte jag dela med mig av nu, snacka om att jag bjuder på mig själv!

Wanda skötte sig superbra, trots att matte låg och kravlade i ridhussanden ;)

Btw, vet att det är sjukt många filmer! Men, ni behöver inte se alla. Är ni verkligen intresserade av diverse övningar som förbättrar sitsen steg för steg bör ni se dem :)

 

Hoppas att ni lärde er något i alla fall, nu ska jag dejta kudden! Godnatt (:

Astiz lösgalopperades tillsammans med Cortzi. Som ni kommer se på filmerna var han lite lat, hehe. Men bättre än vanligt i alla fall!

 

 

 

 

 

 

 

 

Visst är de söta tillsammans? :') Tessan var snäll och fotade alla bilder!

 

Frågan är varför man alltid ska se som värst ut när man ser de snyggaste människorna.
Det ska byggas ett nytt stall på mitt jobb och imorse när jag kom dit träffade jag byggarna för första gången och såklart är ju en av dom den snyggaste ever när jag själv inte är mycket fräschare än gödselstacken...
Som tur var så luktar han vitlök, så det jämnade upp sig rätt bra, haha.

Som Matilda tidigare sagt får vi ursäkta för kass uppdatering i helgen, jag mådde som jag förtjänade efter lördagsnatten, men oj så roligt jag hade!

I går flyttade Terrano hem igen men hann rida innan och han var faktiskt väldigt fin, jag var lite för trött för att rida seriöst men han var mjuk i kroppen och helt okej framme för skänkeln, vilket inte händer alltför ofta så att säga!
Fortsatte med att fokusera på att han skulle sätta under sig i samlingarna och i slutet satt det verkligen!
Lite tråkigt är det att han åkte hem då jag inte har lika stor möjlighet att rida honom där ute då det inte finns ridhus och jag jobbar ju alltid tills det blir mörkt typ :/

Snart ska jag upp till ridskolan och rida veckans lektion. Hoppning idag men jag tror att jag skippar det, gillar inte att hoppa på ridskolans hästar, vet inte varför men så är det : )
Senare ikväll ska jag och min vän Julia fira alla hjärtans dag tillsammans då vi båda är singlar och så sjukt meningslösa, man tar ju vad man får så att säga ; D

Take care

Jag måste hissa Kraffts belöningsfoder! Det är hästgodis som är i pelletsform och används för att belöna hästen när den gör något bra. Jag brukar ge mina hästar två-tre pellettar när de har gjort minsta lilla bra grej och jag har upplevt att de har blivit mycket mer positiva till allt. Speciellt Astiz som är en liten surgubbe, haha. Det är dessutom superbra att det är i pelletsform, för då kan jag ge under ridning/longering fastän de har bett i munnen. Med vanligt hästgodis upplever jag att bitarna är för stora vilket leder till att det blir svårt för hästarna att tugga. Stor hiss!

Fredag: Tessan var snäll och hjälpte mig att lösgaloppera honom. Astiz var busig och ville hela tiden leka med oss, haha! Supersöt :D

Lördag: Eftersom att allt blev knöppt med transport till Wanda sket sig min planering och Astiz var tvungen att vila. Jag tror inte att han led så särskilt mycket över det, han är ju ändå en riktig latmask (x

Fredag: Jag red lite bomövningar med hackamore. Hon var lite tveksam till bommarna då hon aldrig har sett dem i det nya ridhuset förut. Förändringar är läskiga! Hon var väldigt lydig och lyssnade extremt bra för mina vikthjälper. Hon gick från ökad galopp till samlad galopp på tre galoppsprång, utan att jag tog någonting med handen. Vilka framsteg alltså :)

Lördag: Som jag skrev tidigare skulle vi ha ridit för Eckart Meyners, men den transport vi lånade var alldeles för liten.. Så kan det gå! Wanda var så himla söt när vi skulle lasta, för vanligtvis lastar hon sig själv, man behöver bara släppa henne så går hon in. Men dem här gången var hon jätteanti och vägrade i princip att ta ett steg in. Till slut gick hon in ändå, lydig som hon är. Men då gick det inte att stänga både frambommen och bakbommen, hon hade helt enkelt för lång kropp. Så kan det gå! Man borde lyssna till vad hästarna har att säga, för Wanda sade ju klart och tydligt att transporten var alldeles för liten ;)

Ja, ni läste rätt. Jag lever! Är superledsen över att uppdateringen har sugit i helgen, men det har varit en sjukt ansträngande ledighet för oss båda. I lördags skulle jag ha tränat för Eckart Meyners med Wanda, men eftersom att vår trailer hade gått sönder lånade vi en annan som visade sig vara för liten (!) för henne. Haha, det var så fail! Så det var bara att backa ur henne och slänga ut hästen i hagen för att sedan åka iväg och kolla på träningarna till fots.

På kvällen stack jag och Loi på en fest där de firade min kompis Julias 18-årsdag. Det spårade ur lite, och jag vill helst inte minnas allt... Galet!

På söndag fick jag ny tid för Eckart, och med en nylagad transport gick det prima att ta sig dit. Jag skriver om träningen i ett separat inlägg då hans träningsmetoder är väldigt speciella. En massa filmer kommer upp i samband med det inlägget, så klicka er in på bloggen ikväll!

Anledningen till att Hedlin inte bloggade igår var samma som min, vi mådde pyton. Men det var väl vad vi förtjänade, antar jag.... Blä!

Nu ska jag fortsätta med studierna, skickade nyss in uppdrag 1 i Engelska B, nu ska jag göra uppdrag 1 i Svenska B. Jobbig dag framför mig med andra ord. Och en sjuhelsikes träningsvärk på det! (Y)

Astiz lösgalopperades igår, bilder och filmer från det kommer också upp ikväll. Med andra ord kommer dagens uppdatering vara som borgöring för mig då jag inte uppdaterade alls i helgen. Fy på mig!

Åh, Nano var så mysig idag!
Började med att rida i ridhuset då jag kände att vi behövde öva lite mer på den samlade galoppen eftersom han gärna tappar  bakbenen och i slutet satte vi vår första riktigt centrerade piruett, duktiga killen! Han var lite pillig med bettet i början men gav upp sen och bar sig själv riktigt bra. Gjorde även några byten och de flesta var rena, även en diagonal med byten i var tredje satt rent idag, han brukar ofta vara efter i bak. Fick rejsa några långsidor för att få igång bakbenen och då jävlar, kunde samla upp efter en ökning på bara nåt galoppsprång, samma i traven, han var så mysig. : D
Efter en stund i ridhuset skrittade vi ut en sväng och han fick verkligen pulsa i djupsnö, haha, så söt han var, riktiga karateben. Sen stod vi och myste ett tag innan han fick gå in. Han är verkligen en pärla och jag är så glad att jag har honom :')

<3

 

 

 

Nyss hemkommen från jobbet, jobbar ju halvdag på lördagar vilket suger ganska mycket då jag aldrig får chansen att sova ut. Snart ska jag iväg till Terrano, funderar på att prova rida lite på ängen nu när det är nysnö och så himla härligt väder för en gångs skull, solen skiner och det är vindstilla, myys. Måste bara orka resa på mig, ganska dumt av mig att sätta mig vid datorn när jag kom hem, är alltid så svårt att slita sig.

Imorgon åker Terrano hem igen (för er som inte vet har han stått på Enköpings ridklubb i 17 dagar då hans ägare är i Thailand). Blir nog ganska skönt för honom att få träffa sina vänner och gå i sin stora hage igen, men lite surt att möjligheten till ridhus försvinner, man har blivit lite bekväm nu så att säga ; ) 

Ikväll ska jag troligtvis festa lite med mina vänner, är så sällan jag hinner med det nu när jag jobbar så mycket, så man får ta vara på tillfällena som kommer : ) Är verkligen danssugen så ser fram emot det och hoppas att det blir något, behöver röra lite på fläsket också, haha! Imorgon är jag ju LEDIG, så skönt! Då ska jag sova, eller ja, försöka iaf, vet att jag inte kommer kunna sova längre än till 11 ändå och om det blir fest ikväll är man väl inte hemma förrän runt 4-snåret, så hejdå sömn.

Nej hörrni, nu ska jag iväg till stallet, någon måtta får det vara : D
Tills vi hörs igen, ha det bäst!

Blir galen på detta väder!
För det första är det så grymt vidrigt att köra bil när hela vägen drivit igen och det första man gör på morgonen är att fastna så fort man startat bilen, woho.
Så, ingen vidare trevlig dag på jobbet idag då det fullkomligt vräkte ner snö och man blåste bort så fort man satte foten utanför dörren, men fick allt kämpa på och fick till slut klart allt för dagen. Några smärre incidenter hände visserligen under dagen, bla. körde Jeanna fast med sin lastbil vilket resulterade i tre fastkörda bilar i "räddningsarbetet" (däribland en traktor), tog ca 5 timmar för dem att få loss lastbilen, och det resulterade i en missad besiktning. På hemvägen låg det ett par bilar i dikena och många stod still intill vägkanten, kändes väldigt bra att vara ute och köra då ; ) Eller?

Nu ska jag iväg igen, måste hämta foder till lilla Terrano så han inte svälter ihjäl, mindre kul att ge sig ut med bilen igen.
Wish me luck, jag kan behöva det!

Onsdag: Träning för Mads. Jag red som en kratta, Wanda kändes stel och ovillig. Det gick inte alls bra.. Vi tränade mycket på samling men med mer energi i bakkärran än tidigare, antagligen därför som hon blev hög i nacken och kändes allmänt träig. Fick rådet att träna upp min mage så att jag ska slippa ha ont i ryggen. För er som inte vet lider jag av skolios som i sin tur leder till en väldans massa låsningar. På det har jag dessutom kassa knän (Y)

Torsdag: Jag löd Mads råd och lade ner en timme på egen fysträning. Jag tränade magen på diverse olika sätt samt gjorde mina stretchingövningar som Eckart Meyners gav mig. När jag red var det en otrolig skillnad! Jag orkade sitta ordentligt vilket ledde till att Wanda blev nöjd och tillfreds vilket i sin tur ledde till att jag red runt och sken som en sol! Wanda gick från en maxad ökad galopp till galopp på stället på tre språng, då jag bara använde sitsen! Helt sjukt, det har aldrig gått att ens få ned henne i den samlingen från vanlig arbetsgalopp tidigare. Jag gjorde en liten serie med tre byten i vart fjärde, de blev lite vingliga med var rena och genom kroppen. Jag red in i en vänster-sluta för att sedan samla ihop henne till piruettgalopp som jag sedan lade hennes första riktiga piruett ur! Åh, hon var så fin. Superbra ridpass! :)

Onsdag: Jag red ett kort dressyrpass i ridhuset. Han kändes pigg och framåt samt väldigt mjuk.

Torsdag: Longering. Han visade täcken på hälta i början. Syntes mest i fram i vänster varv. Inget på rakt spår. Han hade en galla på höger bakhas. Jag forstatte longera, när han blev varm så försvann ojämnheten, kanske bara var tillfälligt?

Nu kommer en grundlig presentation om mig! Jag skulle tro att de flesta känner igen mig från youthdressage, så då är det här bara repetition för er, men ni andra bör nog läsa det här för att hänga med litegrann (:

---

Jag heter Matilda Holmström och är född 1993. I jämförelse med Hedlin är jag en plutt till åldern, men som jag brukar säga "Ung och fräsch"! Jag är ägare till två underbara dressyrhästar vid namn Astiz och Warum Ich. Jag är en knäpp, galen, störd person som utöver de egenskaperna även är rätt så smart och alltid vill vara bäst, och då menar jag i allt. Så ibland blir det för mycket press på mig själv och jag bryter ihop. Ni lär märka det någon gång. Dessutom är jag något utav ett kontrollfreak, men jag tror nog att det är dressyrryttaren i mig som vill komma fram då, haha.

Jag pluggar på distans, eller online som de kallar det, på korrespondensgymnasiet som ligger i Torsås. Jag läser den samhällsvetenskapliga inriktningen då jag helt enkelt är för dålig i matte och ointresserad av "naturämnena". Jag har pluggat där sedan början av Februari, så det är väldigt färskt för mig. Tidigare studerade jag på realgymnasiets hästhållningsprogram, men det var totalt oinspirerande för mig då jag inte lärde mig något nytt, varken i de praktiska eller teoretiska ämnena.

Det dåliga med mig är att jag har en lättare form utav socialfobi, då jag blir väldigt osäker i sociala sammanhang. Då menar jag såklart utanför stallet, hästmänniskor har jag hur lätt som helst för att prata med!

Jag fastnade för dressyren på direkten, mestadels för att jag är för feg för hoppningen. Min första häst hette Fiona och var ett fuxsto importerat från Danmark på 164cm. Hon var en läromästare i dressyren, men inte alls lika schysst i hoppningen. Så med henne blev det naturligt att träna mer dressyr, och när jag sedan skaffade D-ponnyn Fredriksbergs Nadir fortsatte dressyrsatsningen. Med honom tävlade jag upp till nationell FEI, mästerskapsprogrammen, och vi tog massvis med vinster och placeringar till och med Regional FEI. 2008 och 2009 red vi elitserien med fina lagplaceringar och 2006 samt 2009 tog vi DM-silver i Uppland. En riktig liten rosettplockare var han. Tyvärr gick Fiona bort i Juni 2006 och Nadir gick bort i Januari 2011, RIP.

Mina nuvarande hästar då? Astiz har jag ägt sedan April 2006 och med honom har jag fina resultat med upp till MSV B dressyr. Vår bästa procent är faktiskt hela 79%, och då hade tvåan 70% så domaren låg inte ens högt! Det var våran första tävling och det var i programmet LB:0, haha. Utvecklingen med oss som ekipage har gått fort fram, men tyvärr inte så snabbt som man kan önska då Astiz har dragit på sig alla möjliga sorters skador och sjukdomar. Han har drabbats av tre stycken kolikanfall, allvarliga förkylningar, ringorm, diverse ledinflammationer, ont i ryggen och nu senast en senskada på gaffelbandet vänster fram. Som det ser ut nu är senan läkt och han är under en långsam igångsättning som har innehållit spavistelser och lösgalopper. Nu verkar vi vara på rätt väg igen, men man kan aldrig veta.. Astiz är född 1998 och är e. Sack ue. Asterix. Med andra ord ett hederligt svenska halvblod!

Warum Ich kallas Wanda till vardags och har varit min sedan November 2009. Hon är ett sto av rasen hannoveranare som såldes från Tyskland som fyraåring på Elitauktionen. Då köptes hon av Jessica Andersson som har fina placeringar främst i LA:5 och LA:6 med över 75%. Jag har inte alls lika lysande resultat med henne, men en och annan placering har det ju blivit, har även vunnit MSV C tillsammans (: Mest stolt är jag över våra placeringar i MSV B och våran utveckling tillsammans! Hon är en underbar individ och mitt mål med henne är att utbilda och rida nationell Grand Prix om ett par år. Wanda är e. Weltruhm ue. Walzertraum. När hon har gjort sitt som dressyrhäst ska hon få börja en karriär i avelsboxen, men nu är hon en ung och pigg 10-årig dam som ska ut och tävla och vinna!

Mer information om hästarna kommer i senare inlägg för nu ska jag soooova!

Nu när vi äntligen fått en sjukt snygg design på våran blogg och kan sätta igång på riktigt kan jag ju börja med att berätta om mig själv!

Många av er kanske som sagt känner igen mig som Mate på bilddagboken, men det är ju såklart inte alla som är medlemmar där så då kan ni ju passa på nu att läsa och lära känna mig lite bättre : D

---

Anna Matilda Hedlin, det är jag det. Jag är snart 20 år gammal (6 mars rättare sagt) så jag är gammal och grå, i alla fall i jämförelse med lilla fröken Holmström. Som person är jag väldigt utåtriktad, helt hjärndöd och allmänt awesome, jag är en person som man antingen älskar eller hatar då jag gärna är lite "over the top" ibland. I hästväg jobbar jag på ett dressyrstall (Herfsta dressyr) 5 och en halv dag i veckan, så kommer ha svårt att uppdatera om dagarna, blir mest på kvällstid, men då har man väl lite mer att berätta också ; ) I övrigt så har jag en medryttarhäst vid namn Terrano och rider på ridskola minst en gång i veckan, endast för att få rida olika hästar då jag tycker det är väldigt viktigt att inte "sitta fast" i en och samma ridstil. Jag är inte världens bästa ryttare och inte alls det Matilda sökte från början, men jag tror ändå att jag kan bidra med lite tips och övningar till denna blogg. I tävlingsväg har jag inte tävlat mer än lokalt, upp till LA:3 i dressyr och 110 i hoppning men är på väg upp i klasserna och satsar på ett par regionala tävlingar i vår, främst i hoppning. Är en allroundryttare mot dressyr, då jag tycker det är snäppet roligare, kanske för att det går bättre för mig i den grenen, haha.

Min medryttarhäst Terrano är en 13-årig herre som jag ridit i ganska exakt 6 månader nu, han är en genommysig häst som är väldigt nöjd med livet, ibland lite för nöjd... Han är den segaste häst jag någonsin ridit men samtidigt så sjukt rolig att arbeta med bara man får igång honom, och bara det är en hel fabrik! Han är utbildad MSV i dressyr och tävlad upp till 120 i hoppning så det är en väldigt bra allroundhäst. Han ser inte mycket ut för världen men är världens snällaste häst, så otroligt ärlig och försöker alltid göra sitt bästa, och såna egenskaper tycker jag är mycket viktigare än att en häst är snyggsnygg och helt opersonlig.

Mitt tidigare hästliv har bestått av en hel drös med hästar, som vi kan ta ett inlägg om någon annan gång, ni kan ju inte få reda på allt nu, då finns det ju ingenting kvar att berätta sen ;D Även mer djupgående information om mitt jobb kommer behöva ett eget inlägg då det finns ganska mycket att berätta där! Så ni har fortfarande mycket att se fram emot, men nu vet ni åtminstonde litegrann om mig!




Nej hörrni, nu ska jag gå och sova, det är ju en arbetsdag imorgon också.
SO LONG dudes!

 

Nu kör vi!

Med header och design på plats är det dags att sätta igång på allvar! Ikväll kommer våra presentationsinlägg upp, och sedan får allt dressyrmupparna se upp. För nu kommer vi!

Här loggar jag in, helt ovetande, på våran nystartade blogg. Och vad ser jag, jo grymma besökssiffror! 226 unika besökare var inne på bloggen igår. Den här ofixade, ouppdaterade, odesignade och okodade bloggen. Otroligt! Så när design och liknande kommer upp kan det ju bara bli bättre, eller? För i och med att det kommer upp kommer även bloggen startas upp seriöst, med riktiga inlägg. Inte bara sådana här tråkiga! Det första som kommer komma upp är information om oss båda, med massa bilder och filmer. Så ni får helt enkelt hålla utkik. Det här kommer bli bra. Nej, det kommer bli bäst!

Hej där!

Varmt välkomna ska ni vara till våran nystartad blogg! Vi som driver twolivesonepassion är Matilda Holmström från youthdressage och Matilda Hedlin från Mate på bilddagboken. Just nu är bloggen under uppbyggnad, så information om oss kommer i senare inlägg då design är uppe. Just nu får ni ha överseende med utseendet!

Ha det bra så länge!