Matilda Holmström och Matilda Hedlin

Jag kände att jag ville göra ett snabbt litet inhopp och säga hejdå från mig och Bosse! Min gårdag var fullbokad så jag hann aldrig skriva något då, men tycker inte det kändes rätt att lämna gästbloggandet "bara sådär".

Tack för de här dagarna, och det är mycket möjligt att jag dyker upp här igen någon gång :)

Jag kan också avslöja att jag & mina kandidat-klasskompisar har bestämt oss för att faktiskt starta den där bloggen. Så inom en vecka så borde det finnas ytterliggare en hästblogg som ni kan lägga på "att-läsa-listan" ;)
Jag kommer be TLOP att länka när det är dags så kan ni hitta den!

Sköt om er & pussa på hästarna! :)

/Charlotte & Bosse

Nu är det dags för mig att säga hej då för den här gången! :( Förhoppningsvis får jag hoppa in som vikarie i fortsättningen också. Tycker det är riktigt kul, men den här veckan har det vart så himla mycket annat så har inte bloggat så mycket som jag velat..

Okej, som hästmänniska så finns det ju alltid minst 1000 nya fina saker som man vill ha. Kan säga att min önskelista är lång! Att jag däremot inte har pengar att köpa så mycket på listan är ju en helt annan sak, men drömma kan man ju alltid! ;D

Just nu känner jag starkt habegär för de här stövlarna i brunt:




Modellen heter Victoria High Rider och kommer från Mountain Horse. De kostar 2495:- och finns i svart och brunt (!).

Jag skulle vilja ha dem som vardagsstövlar eftersom jag tycker det är väldigt snyggt med bruna stövlar till vardags!  (eller ja, jag gillar brunt på allt) Dessutom brukar Mountain Horse's stövlar/skor alltid vara sköna att gå i. Hoppas bara de finns i en storlek som passar mig! Jag har tydligen väldigt långa och ganska smala underskänklar, så det brukar vara svårt att hitta stövlar som passar i "normalstorlekar". Drygt!

Kul dessutom att Mountain Horse har en lite mer dressyr-inspirerad kollektion! På deras hemsida kan man läsa följande:
"Företaget satsar extra på dressyren sedan man inlett ett samarbete och sponsorskap med Dressyrkommiten och ungdomslandslagen i dressyr. Fler specialprodukter kommer att se dagens ljus framöver. Först ut i raden av nyheter är den ridstöveln Victoria."

Mer info finns att hitta på deras hemsida: http://www.mountainhorse.se/sv/

/Charlotte

För en stund sedan kom jag hem från stallet. Jag & Replika har varit med på hoppträning för Fredrik Hasselberg ikväll. Var riktigt rolig och gick dessutom bra! :)

Jag hade inga som helst förväntningar innan träningen. Hon har inte hoppat så värst mycket. Hon löshoppade några gånger i vintras vilket hon gjorde riktigt bra. Sedan var Sofie med på hoppträning på Lillerud några gånger i våras, men då blev hon så stressad av hela miljön på hoppträning (massa hästar & hinder överallt) så hon var mer i luften än på backen. När Replika väl får kortslutning så är det liksom ingen mening att ens försöka... Så det var ingen idé att vara med på hoppträningarna mer just då eftersom det ändå inte gav någonting ;) Sedan har vi hoppat henne ensam några gånger i sommar, och då har hon varit mycket lugnare. Hon har mognat extremt mycket i all ridning under sommaren, så nu var det alltså dags att prova hoppträning!

Replika var lugn & sansad hela tiden och skötte sig så bra! Gjorde riktigt fina språng!

Träningen innehöll:
*Travhoppning - både på räcke och oxer. Travhoppning är bra styrketräning eftersom det "tvingar" hästen att hoppa på styrka & teknik och inte på bara fart.
*S-båge med upphöjda bommar där vi skulle byta galopp över bommarna.
*Kombination med ett galoppsprång.
*En serie på långsidan med tre galoppbommar före en oxer, och sedan 2 galoppsprång fram till ytterligare en oxer.

Vi satte sedan ihop alla delar till en bana. Replika fick vara med och hoppa på samma höjd som dom "vuxna" hästarna så flera av hindrena låg på 1 m-1,10. Hon tvekade inte en sekund ;) Duktig häst!

Vi hade kameran med, men dels så glömde Sofie av att ta kort och sedan var det så dåligt ljus så de blev inga bra bilder. Lägger ändå upp de "bästa" (=minst dåliga) ifall någon är nyfiken :)


Så här såg vi ut idag!






Haha, ja eftergiften kan man väl inte klaga på iaf ;)


Bara för att Fröken Långöra är så söt! (:


Det var grymt kul att hoppa! Eller ja, det har varit roligt alla de här dagarna jag har lånat Replika :) Men nu är snart Sofies körkortskurs slut så då hinner Sofie med att rida själv igen :/

Någonstans inom mig finns helt klart en hoppryttare! Även om det är dressyren som jag brinner mest för!

/Charlotte

Tänkte visa bild på mina stövlar. Det är ett par Cavallo Grand Prix Plus. Jag köpte dom i mars, men kan inte påstå att jag har haft tillräckligt mycket disciplin för att rida tillräckligt mycket i dom, så ön tycker jag inte att det är så värst sköna :/ Men jag jobbar på det!

Har även ett par 6 år gamla Mountain Horse Richmond High Rider som jag brukar använda till vardags. Inte världens snyggaste men grymt sköna och hållbara! Har använt dem dagligen i 6 år och det enda jag har behövt byta är ena dragkedjan en gång.

Typ alla säger ju att det tar lång tid att rida in dressyrstövlar och att dom blir sköna när dom är inridna. Än så länge är jag tveksam, men det är väl bara att bita ihop antar jag. Har redan haft skavsår i knävecken av dom några gånger...
Tur att dom är snygga i alla fall! ;)





Vad har ni för erfarenhet av att rida in nya stövlar? Hur lång tid tog det för er innan de blev sköna? Vad var det för typ av stövlar? Skavsår?

/Charlotte

Bosse säger att han vill ha det här tränset från Farmland...




Han skulle nog inte direkt säga nej till den här nosgrimman heller...



Farmlands produkter hittar ni här: http://www.farmlandsadlar.se/

Jag har en dressyrsadel av det märket (TILL SALU) och har även sett en del Farmland-träns, riktigt snygga och riktigt bra kvalitet! Dessutom kan man specialbeställa det mesta så att man får det precis som man vill ha det.
Underskattat märke!

/Charlotte

Eftersom Sofie går körkortskurs i två veckor har hon fullt upp om dagarna, vilket innebär att jag får låna Replika att rida på. Jag klagar inte! ;)

Idag blev det ett dressyrpass. Jag har bara ridit rena dressyrpass på henne 2 gånger tidigare, och idag märktes det att vi verkligen hade hittat varandras "knappar". Hon var riktigt riktigt fin! Den hästen ger en sjukt bra ridkänsla, och när hon är med på noterna så känns allt enkelt. I sådana ögonblick glömmer man att hon bara är 5 år. Det är väl det som kallas ridbarhet antar jag... ;)

Dock så finns ju givetvis en baksida, som alltid. Replika har en sida där hon totalt strejkar. Då stannar hon och kör upp huvudet rätt upp och är allmänt stönig, för att sedan nästa sekund vara lika fin som vanligt igen, haha. Ni som har sett filmen som Sofie laddade upp från tävlingen vet ungefär hur det ser ut, där var det dock en light-version ;) Det kan komma i princip när som helst, men antagligen är det så att hon själv har en "tröskel" när hon tycker att det blir jobbigt och då försöker hon komma undan. Fux-sto som hon är ;) Men de här stönerierna har blivit betydligt färre under sommaren, så jag är ganska övertygad om att det kommer försvinna helt med tiden. Hon är ju trots allt unghäst!

Idag jobbade vi med att rida på medellinjen med en rak häst som är ställd i nacken. Ex. så kom jag i höger varv, vände upp på medellinjen och behöll högerställningen, saktade av till skritt efter halva medellinjen, rakställde, ställde om till vänster och kom fram i trav på medellinjen med vänsterställd häst, vände sedan till vänster och eftersom man hela tiden byter varv kunde vi rulla på i samma övning några gånger. Detta fungerade faktiskt väldigt bra redan från start, så jag övergick sedan till att tänka lite "bogen in" istället för att bara ställa (som förberedelse för öppna). Även detta funkade kanon!


Lite trav. Här med rak häst.


I galoppen låg fokus på att nyansera galoppen. Bara smått så att det knappt syntes, men jag tänkte hela tiden "lite mindre språng....och lite stöörre språng....lite mindre språng....och litte större språng". Detta är ett jättebra sätt att få mer aktivitet och luft i galoppen! Det övar hästarnas reglerbarhet och därmed även styrka! Viktigt är att man gör detta huvudsakligen för sätet, det är inte meningen att man ska behöva ta tillbaka hästen med tygeln utan man ska bara kunna sitta tillbaka den genom att räta upp sig, spänna mage och rygg och sluta om med benen.





Det finns fler bilder från ridpasset, vill ni se dom? Och även några korta filmsnuttar? Bland annat från en av gångerna när hon stönade sig, haha ;)

Tack Sofie för lånet av hästen! Imorgon ska jag ta Replika på en uteritt i skogen och på torsdag ska vi hoppträna :)

Bosse har fått sig en skrittpromenad på dryga 20 min, precis som alla andra dagar sedan klinikbesöket. Märks på honom nu att han vilat ett tag, han är väldigt vaken i blicken och det spritter i kroppen när han letar efter saker att "bli rädd" för. Söta hästen! <3


/Charlotte

Det har varit flera som har önskat att jag (& Sofie) ska fortsätta blogga utöver gästbloggningen här.

Vi kommer vara 5 tjejer som går kandidatåret i dressyr på Strömsholm och vi pratade redan i våras om att starta en blogg tillsammans. Den skulle vara inriktad på våran utbildning men givetvis blir det ju lite annat också.

Jag pratade med en klasskompis igår och vi är riktigt taggade på idén med en blogg! Däremot tar det alltid tvärstopp när vi ska försöka komma på ett namn... Så då tänkte jag att ni kan hjälpa oss?!

Alltså: Ett ganska kort & enkelt bloggnamn till 5 st hippologer som ska gå ett kandidatår i dressyr på Strömsholm. Våra förnamn är Charlotte, Jossan, Ida, Evelina & Emma om det är till någon hjälp ;)

Hjälp oss! :D

(Varning! Den här texten kommer bli lång, men jag tycker inte att jag gör modellen rättvisa om jag inte förklarar vissa delar lite närmare)

Flyinge har utarbetat ett system för inridning av sina unghästar, den så kallade Flyingemodellen. Det består av flera olika steg, och även om de olika stegen tar olika lång tid för olika hästar, så har det visat sig fungera riktigt bra på förvånansvärt många hästar!

 

Vi hade Karin Engström som huvudlärare under vår unghästkurs, och hon lärde ut detta system på ett väldigt tydligt sätt. Man får fasta hållpunkter i något som först verkar så svårt, och helt plötsligt så blir det inte så komplicerat. Eftersom man jobbar så strategiskt blir hästarna väldigt trygga i det.

 

Under hela kursen ligger ett stort fokus på säkerhet & trygghet!

 

Unghästarna påbörjade inridningen antingen som 2,5 åringar på hösten eller 3 åringar på våren, lite beroende på hur klara de var i kroppen. De gick igenom sin ”inridningskurs” under en 10-veckorsperiod, varav ca 1,5 vecka bestod av vila. Så under 8 veckor skulle en i stort sett ohanterad unghäst gå att rida på i alla tre gångarter. Och åtminstone alla i min klass lyckades utan större svårigheter! Under ”mitt” år på Flyinge red vår klass in 16 unghästar, eftersom vi var 2 och 2 på varje häst. Nämnas bör också att det var väldigt få av oss som hade någon direkt unghästvana innan kursen.

 

Hästarnas utrustning vid inridning: (utrustningen varierade givetvis under inridningens stadier)

Kapson med vadderad nosdel

Träns med remontnosgrimma, bettskivor, två eller tredelat tränsbett.

Benskydd

Elastisk gjord - Fast gjord

Inspänningstyglar vid longering

Hopp- eller allroundsadel

Halsring

Skor - helst runt om men minst framskor. De ansåg att inga hästar skulle behöva jobba med ömma fötter, bra tycker jag!

 

Hästarnas veckoschema såg ut på följande sätt:

Måndag – inridning (longering, sadeltämjning, vänja vid ryttare, ridning)

Tisdag – träning av häst vid hand. Vi tränade hästarna i att föras på ett korrekt sätt i skritt och trav med fokus på hur man får hästen att visa så bra gångarter som möjligt på ett 3årstest. Inte alls självklart för en unghäst att trava i egen balans på en rak linje! Och inte heller att ställa upp på ett sådant sätt att dess exteriör visas optimalt. Två gånger i början av kursen tömkörde vi på tisdagar. Några gånger lösgalopperade vi hästarna på Täckta Banan.

Onsdag – Löshoppning, träning inför löshoppning på 3-årstestet

Torsdag – inridning

Fredag - inridning

Lördag - vila

Söndag - vila

 

Jag försöker dela upp det någorlunda veckovis, men veckorna flyter lite in i varandra, plus att det tar olika lång tid för olika hästar. Två hästar behöver inte alls ha kommit till samma moment efter ett visst antal veckor, men detta var ändå på ett ungefär grunden för ”normalhästen”. Det som beskrivs här nedan är bara arbetet med själva inridningen, d.v.s. det som vi gjorde på måndagar, torsdagar och fredagar.

 

v.1

Mest hantering. Till att börja med leds alla unghästar i kapson och longerlina. Under veckan har de träns och bett under kapsonen för att vänja sig vid att ha bett i munnen. Mycket ledträning. Hästen ska börja lära sig innebörden av ”ptrooo” och smackning. Hästen ska kunna skritta med en slak lina ca 1 m från ledaren, utan att tränga på ledaren. I ridhuset tränade vi hästen på att gå lite längre från ledaren för att förbereda longeringen. Vid all ledning av häst (inte till hagen givetvis) används en piskförare som går bakom hästen med en långpisk (utanför sparkavstånd!). Syftet med piskföraren är att hela tiden få drivningen att komma bakifrån, hästen ska lära sig att gå i alla lägen. Dessutom ska de lära sig att acceptera pisken så att de har respekt men inte är rädda för den. Unghästar är så känsliga så i de allra flesta fall räcker det gott att höja pisken lite i samband med att man smackar, så går hästen framåt. Någon enstaka häst behövde man peta lite på för att förtydliga. Varje gånga man ska göra halt stannar piskföraren och sänker pisken för att hästen inte ska känna sig trängd bakifrån. Piskföraren kan också gå lite på sidan och hjälpa ledaren att hålla hästen ifrån sig genom att föra pisken lite mellan ledaren och hästen.

 

Såhär kan det se ut när en unghäst kommer gåendes på Flyinge! På bilden är mina klasskompisar med "sin" unghäst (e. Coriall). Bilden är tagen från examen i Häst Vid Hand, som var ett av delmomenten på kursen.

 

I slutet av veckan introduceras ”lilla volten”. Det går ut på att ryttaren/ledaren står nära hästen ungefär i höjd med sadelläget. Hästen ska då frivilligt böja sin hals mot ledaren. Så fort den gör det uppmuntras den med klappar och godis. Detta läge ska bli en ”komfortzon” där hästen känner sig trygg. Hästarna lär sig det här relativt fort och man har stor nytta av det under den fortsatta inridningen. Genom att hålla halsen böjd kan man förhindra en häst från att lyckas skjuta iväg i full galopp. Känner den sig dessutom trygg i lilla volten så kan man ta den tillbaka dit och få den avslappnad efter ett moment som den kanske upplevt som obehagligt. Godis & beröm är det som gäller! Hela tiden fokuseras väldigt mycket på hästens uttryck, ser den avslappnad ut? Blicken? Tuggar avslappnat eller biter den spänt ihop käkarna? Är den intresserad och ”med” eller blockerar den sig och är spänd? När hästen kan böja sin hals avslappnat i ”lilla volten” i båda varv börjar man introducera att den ska kunna skritta runt ledaren på en liten volt, fortfarande med böjd hals. Fortfarande används enbart kapson.

 

I slutet av veckan börjar man också lägga på ett schabrak som spänns fast enbart med en elastisk täckesgjord. Detta är första introduktionen till att ha någonting på ryggen och runt magen.

 

v.2

När lilla volten fungerar i skritt börjar man longeringsförberedelserna. Hela tiden är man två personer, en linförare (som ”longerar”) och en piskförare. Piskföraren hjälper till att få ut hästen på en större volt genom att gå mellan linföraren och hästen. Volten som används är avgränsad med plastband så att den blir fyrkantig, ca 18x18m. Anledningen till en avgränsad yta är att man ska slippa dra hästen i munnen om den försöker springa ut på för stor volt, här hjälper väggen/plastbanden till att rama in hästen och man slipper dra i den.

 

Vid longeringen används ett väldigt kontrollerat & närvarande kroppsspråk, hästen styrs enbart med kroppsspråk och röst. Unghästarna är extremt känsliga och kan helt plötsligt stanna om linföraren råkar komma lite för långt fram i sin position. De får lära sig kommandon för avsaktning & igångsättning. Hela tiden ska hästen följa voltens ”vägg” på en slak lina, så att man aldrig behöver dra i den, plus att den kan ta lite ”stöd” mot väggen. Under veckan börjar man använda en fast gjord (ex. longergjord eller tömkörningsgjord). Om hästen inte visar några tecken på sadeltvång får den även sadel på sig i slutet av veckan. Första gången sadlas hästen i ridhuset efter att ha haft den fasta gjorden på en stund. Sadelkåporna spänns fast med en täckesgjord runt hela sadeln, för att kåporna inte ska flaxa och skrämma en ljudkänslig häst. Vid sadeltämjningen longerar man ALDRIG med linan i bettet, eftersom man kan tvingas ta tag ganska ordentligt i linan ifall hästen skulle fara iväg i sadeltvång. I dessa nya moment börjar man alltid på lilla volten, eftersom man från backen har bra kontroll på hästen om man håller halsen böjd och kan vända den runt sig. Först efter att hästen är helt sadelvan utan sadeltvång börjar man fästa linan i bettet. I början knäpps linans hake både i bettet och i ”ringen” på remontnosgrimman, för att man inte ska ta i enbart bettet direkt.

 

Såhär spändes longerlinan i början.

 

Under veckan har hästen också blivit ”tömkörd” en gång för att få en första introduktion till att man kommunicerar via bettet. Även då spänns tömmarna i både bett och remontnosgrimma för att inte enbart inverka i munnen.

 

Allt eftersom lägger man till mer utrustning på sadeln, så att hästen tillslut kan bli longerad med sadel som har hängande stigbyglar. Detta sker mellan 2-4e veckan beroende på hur hästen har betett sig.

 

v.3

Longeringsarbetet fortsätter. Tömkör någon mer gång, börjar känna lite på att styra hästen försiktigt så att hästen får känna liten inverkan från bettet. Även här kan tömmarna fortfarande spännas i både remontnosgrimma + bett.

 

Passen börjar med longering och slutar med att man så smått börjar vänja hästen vid ryttaren. I longeringen börjar man introducera inspänning. Första gången används en helelastisk gummisnodd eftersom den är så mild. Eftersom hästarna har lärt sig böja halsen och ge efter så har de oftast också en trevlig inställning till bettet, och de hästar jag såg stretade inte alls i inspänningstyglarna. Sedan används lite mer fasta inspänningstyglar med en resårbit (helst inte såndär med gummiring eftersom den ringen studsar omkring lite för häftigt för unghästens känsliga mun). Vid det här laget arbetar hästarna oftast eftergivna & i fin form i skritt och trav. De galopperas aldrig med inspänningstyglar eftersom Karin inte anser att en treåring har så pass bra styrka & balans att den klarar av att bära sig inspänd i galopp. Helt rätt tycker jag!

När hästen är helt sadelvan börjar en ryttare gå med bredvid hästen och ”hoppa” lite och tynga lite i sadeln. Man står i lilla volten med böjd hals och börjar tynga lite i ena stigbygeln, sätta i foten och hoppa lite försiktigt i stigbygeln. Hela tiden är man 2 st, och ledaren håller full fokus på hästen och dess kroppsspråk. Om hästen spänner till fortsätter man hålla den i sin ”komfortzon” på lilla volten där man klappar och berömmer tills den slappnar av igen.

 

v.4

Allt eftersom hästen har vant sig vid inspänningen så minskas tiden för longering och tiden för vänjning vid ryttaren ökas.

 

Ryttaren börjar hänga sig över sadeln genom att halvt ”sitta upp” i stigbygeln. Man gör detta i skritt i båda varv. Ledaren går hela tiden med och håller stenkoll på hästen uttryck, vid oro tas den in på lilla volten tills den slappnar av igen. Är hästen trygg provar man även att trava några långsamma steg på detta vis. Ryttaren håller tyglarna i vanlig fattning och styr försiktigt hästen från hängande läge genom ledande tygeltag. Man vänjer även hästen genom att vifta lite försiktigt med ben och armar. Många hästar reagerar när de ser saker som rör sig i ögonvrån. Inte minst på högersidan eftersom det är den sida där de ser ryttaren minst eftersom man håller halsen böjd till vänster i början.

 

När ryttaren kan hänga över hästen utan reaktion är det dags för att lägga över benet och sitta upp på riktigt! Det ögonblicket är stort!!

 

De allra flesta hästar gick att sitta på i slutet av den fjärde veckan.

 

"Våran" unghäst Angelo (e. Akribori) med ryttare första gången! Jag håller i linan ;)

 

v.5

Hästarna börjar fortfarande passen med en kort stunds longering inspända. Ryttaren får sedan sitta upp försiktigt och i början rida i longerlina tills det går att rida i skritt och trav i båda varven. Viktigt är att ryttaren är mycket noga med att använda sig av röst och vikthjälper i början! Sedan är det dags att öppna upp plastbanden och lämna volten! Många tycker det är lite läskigt att gå längs långsidan första gången men de lär sig snabbt, även om det kan vingla lite i början ;) Hela tiden jobbades hästarna två och två i ridhuset, så i början hade de draghälp runt fyrkantsspåret av en kompis.

 

Första gångerna travade vi enbart på långsidorna och skrittade genom hörnen. Vi red väldigt korta stunder.

 

v.6

Fortsätter med ridningen. Dags för första galoppen. Den gjorde vi oftast på den så kallade ”Täckta banan” som finns på Flyinge. Det är en galoppbana under tak! Jättehäftig och superbra för unghästarna! Det blir väldigt naturligt för dem att följa banan framåt och det finns lite mer plats än i ridhuset så det blir även naturligt för dem att falla in i galopp där. Dessutom hade vi lösgalopperat dem där några gånger tidigare.

 

v.7-8

Fortsätter med ridningen. Nu behöver hästarna oftast inte longeras alls i början. Målet var att vi vid vår examen i slutet av kursen skulle kunna sitta upp själva, rida hästen i alla tre gångarter i båda varv, och kunna rida 3 serpentinbågar i trav. Alla klarade det! Och de flesta hästar arbetade dessutom redan då naturligt i en bra unghästform där de söker sig framåt nedåt och vågar ta stöd på bettet. Bråkiga och ohanterade unghästar kom ut från den här kursen inridna, välputsade, välmusklade och redo för treårstest!

 

Helt otroligt att vi elever hade lyckats med detta! De flesta av oss hade aldrig varit i närheten av att rida in en unghäst förut! Många var sjukt nervösa i början av kursen och undrade hur tusan de skulle klara det här, men alla grejade det! Tror vi hade en eller möjligen två avfallningar (inte allvarliga) under kursen, och om man tänker på 16 inridna unghästar så tycker jag det är ett ganska bra betyg!

 

Eftersom kursen är ganska intensiv för hästarna rekommenderas deras ägare att ge dem en vila på ungefär lika lång tid (8-10 v.) för att de ska få återhämta sig och smälta alla intryck. Drygt en veckas vila låg också under dessa inridningsveckor.

 

--------------

 

Så, nu har jag gjort ett försök att återberätta den metod vi fick lära oss på Flyinge. Jag är inte på något vis ett proffs på det här, och det kan hända att jag glömt nämna vissa saker! Jag ber er att inte gå hem och följa den här beskrivningen till punkt och pricka, för det är så mycket detaljer som Karin lärde oss som jag inte kan sätta ord på här. Se till att åk till Flyinge och lär er istället! Flyinge tar emot privata hästar för inridning under sådana här kurser, och det kostar inte några enorma summor, så det är ett tips om man har en unghäst som ska ridas in!

 

Tyvärr finns inte så mycket bilder. Vi var fullt upptagna med vår unghäst så det var inte direkt någon som hade tid att hålla i kameran. Och inte hade ju jag en aning om att jag skulle återberätta det här på en blogg över ett år senare ;)

 

Här hittade jag en liten artikel om unghästutbildning på Flyinge: http://www.e-pages.dk/skdbostad/97/18

Medverkande är bl.a. Karin Engström som vi hade som lärare.

 

Hoppas ni tyckte det var intressant!?

 

 

/Charlotte

Bjuder på lite blandade bilder från när jag ridit på Sofies häst Replika. Dressyrbilderna är från tidigare i veckan när jag lånade Replika för lite dressyrande ;) Och "hoppbilderna" (nåja, hopputrustning iaf) är från idag. Tyvärr blev alla hoppbilder suddiga.

Kvalitén är ju inte nåt att hurra för på någon av bilderna, men det enda vi har att tillgå är en vanlig digitalkamera.

Och hellre lite taskig kvalité än inga bilder alls väl?
















Vi har på oss:
Träns - remontträns från Hööks med pannband från Hööks
Bett - tvådelat mässing
Öronhuva - Hööks
Sadel - Röösli
Schabrak - Shockemöhle
Lindor - Global
Hjälm - Lamicell Transformer
Piké - funktionärströja från Strömsholmstävlingarna
Ridbyxor - bruna Pikeur
Stövlar - Mountain Horse (dessa stövlar har 6 år på nacken nu, så sköna att rida i så jag kan inte sluta använda dom!)









Vi har på oss:
Träns - ihopplock med Nack - sidostycken från German Line, Pannband från Hööks, nosgrimma från EQL, tvådelat bett med parerstänger från Hööks.
Martingal - Hööks
Sadel - Stübben Edelweiss
Schabrak - något som jag vann på en dressyrtävling, vet ej märke
Benskydd - Börjes "veredus-kopia". Jättebra, snygga och billiga = tips!
Boots - bronsfärgade från Catago
Hjälm - samma som ovan
Ridbyxor - Eurostar
Stövlar - samma som ovan

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Nu ska jag se till att skriva klart inlägget om Flyinges unghästsystem, det kommer upp på bloggen under morgondagen, så ni som var intresserade får hålla utkik!

Nu uppdaterar jag, bättre sent än aldrig!

Tänkte berätta lite om hur jag hittade Bosse + om vår tid tillsammans :)

Vi köpte Bosse sommaren -09. Innan dess hade jag aldrig haft en egen häst. Vi insåg att det vore bra om jag faktiskt hade med mig en häst när jag flyttade ned till Flyinge. Först var vi mest inne på att försöka låna en häst, men sedan såldes sommarstugan och vips så fanns det pengar som möjliggjorde hästköp ;) Att det blev just Bosse var faktiskt en ren slump...

I slutet av maj -09 åkte jag, min syster och mamma på en "häst-runda" i skåne under ett par dagar. Vi provred totalt 8 st hästar som jag hade letat upp och ringt runt till. Vi kände inte direkt att vi hade hittat vad vi sökte, men på vägen hemåt gjorde vi först ett stopp i Ängelholm där vi provade en valack (e. Florestan I) som jag först blev kär i.

Vi gjorde resans sista stopp i Svenljunga. Vi skulle titta på en 5-årig valack e. Akribori. Jag gillade inte riktigt den hästen, vilket säljaren/uppfödaren märkte. Vi skulle precis åka därifrån när säljaren kom till oss och sa att "Förresten, jag har ju en till häst till salu! Jag hade tänkt sälja den som hopphäst men han rör sig ju bra så han skulle bli lika bra som dressyrhäst." (Detta var alltså Bosse!) Då skulle säljaren/uppfödaren precis börja ha ridlektioner så han kunde inte vara med, men vi fick gärna provrida honom på egen hand. Vid det här laget var vi mest trötta och kinkiga efter den långa resan, men vi bestämde oss ändå för att prova. Sagt & gjort. Jag fick en grimma + en luddig beskrivning om i vilken hage hästen stod i, så jag marscherade iväg och hämtade in honom. Vi slängde på samma utrustning som på förra hästen (som vi hade blivit tillsagda), gick ut i en paddock och red lite. Hoppsadel var det som gällde. Typ det enda jag kommer ihåg från den gången var att jag tyckte han var fruktansvärt stel i högersidan + att min syster gnällde om att han var alldeles för grov och klumpig...hehe. Vi ställde tillbaka honom i hagen och åkte därifrån.


Bild från första provridningen.

Undrar vilken häst jag hade haft idag om vi hade bestämt oss för att strunta i den där provridningen?

Vi hade sett till att filma alla hästar vi provade, och visade sedan filmerna för 2 st dressyrtränare som vi litar på. Båda två dissade den bruna Florestan-valacken som jag blivit kär i... Och till vår stora förvåning så röstade båda på Bosse! "Ja den där var helt klart bäst, den har ju lite mekanik och register i gångarterna. Ge den en chans till du, åk och prova igen."

Så det blev helt enkelt ytterligare en tur till Svenljunga. Denna gången såg jag på honom med lite andra ögon, och helt plötsligt var det bara så att detta var hästen jag skulle ha! Och så blev det alltså! :)

Efter första provridningen hittade jag annonsen på honom:


Han gick som "dressyrhäst" som unghäst, var tvåa på kvalitén som 4-åring och gick Breedersfinal samma år på Flyinge (hamnade ungefär i mitten). Sedan hann han med att starta någon LB dressyr (ej startad LA som det stod i annonsen). Senaste året hade han i princip enbart hopptränats, och det märktes i början vill jag lova! Inget ont om hoppryttarnas markarbete, men det har inte riktigt samma mål & syfte som dressyrens. Det tog dessutom ett bra tag innan jag orkade med att rida honom ordentligt (det gör jag fortfarande inte alltid...). I början orkade jag inte ens hålla igång honom ett varv i galopp på en 20m-volt!


I början såg det mest ut såhär, hehe...


Men vi tränade på och startade LB:2 & LB:3 samma sommar. Blev placerad i båda klasserna, 2a och 4a om jag inte minns fel.


Första tävlingen tillsammans


Sedan flyttade vi till Flyinge. Jag började träna dressyr för Karin Engström och det var nu vi började stöta på problem... Vi hade väl antagligen kommit såpass långt vid det här laget att det var en stor tröskel som vi var tvungna att ta oss över. En tröskel som handlade om att han skulle orka sitta ihop och vara mellan mina hjälper. Bosses försvar var att stå på bakbenen mest hela tiden... Kunde inte göra en fram- eller bakdelsvändning utan att han ställde sig rätt upp. Han stod även på bakbenen så fort han fick syn på nåt "läskigt" när vi red ut, eller när han bara kom på att han inte alls ville gå av gårdsplanen... Det var ungefär här som jag började inse att det faktiskt var en häst med ganska hård skalle jag hade köpt... Ett tag fick vi strängt rida-ut-förbud av Karin för hon ansåg att han var farlig att rida ut på och att det inte var värt risken, hehe. Hade innan dess glidit av honom baklänges en gång när han var på väg att gå över... Så vi tillbringade några månader med att enbart rida på ridbana + givetvis ta promenader utomhus som ersättning för uteritter. Men med mycket tränarhjälp så kom vi till slut igenom allt "trots". Jag lärde mig hur jag skulle hantera det och Bosse började till slut inse att det faktiskt var den som satt på ryggen som bestämde. Efter det har det även funkat bra med uteritterna även om man får vara beredd när han får syn på något läskigt, är man inte tillräckligt snabb så är han helt plötsligt på väg åt andra hållet ;)


Träning i Flyinge

Vi tävlade lite under våren. Började med LB:1, LA:1 och han sedan med att starta upp t.o.m. LA:3 innan vi flyttade från Skåne. Hade då placering (och några vinster) i varenda start, duktig häst! ;D


Hemma efter LB:3, LA:3. En blågul och en blå rosett + segertäcke.

Vi flyttade hem till Säffle under sommaren. Blev då klara för att prova MsvC. Första gången sket sig totalt eftersom det var olidligt hett och varken jag eller Bosse orkade genom hela programmet. 56% tror jag det blev. Startade ytterligare några MsvC under sommaren med betydligt bättre resultat. Vi avslutade den sommaren på topp genom att vinna 3 av 3 starter (LA:3, MsvC:1, MsvC:2) på ett meeting i Arvika!

Flyttade sedan till Strömsholm där Bosse har varit min "skolhäst", vilket jag redan har berättat om. Vi har fått massor med träning under året! Red några MsvC i våras med stabila resultat och några placeringar. I maj provade vi våran första MsvB:4, helt utan krav eftersom bytena inte sitter riktigt än. Jag sjabblade bort mig genom att rida fel två gånger och vara allmänt förvirrad, så det blev ca 56%. Red sedan ytterligaren en MsvB:4 på  Strömsholm och fick då 59,6%. Hade inte fått till alla bytena + lite andra missar.

Senaste tävlingen var i Hagfors där vi red MsvC:2 på 68,9% och MsvB:3 på 60,6%. Minst 60 % i MsvB var sommarens mål så det uppnådde jag iaf ;)


Bosse i Hagfors för några veckor sedan.

Tyvärr är ju Bosse skadad i dagsläget... Så hima tråkigt :( Han var kollad på klinik i måndags men de gjorde ingen större utredning då eftersom det är en såpass liten hälta så de ville prova att låta det vila ut först. Så nu äter han metacam i 10 dagar och ska på återbesök måndag den 22a. Eftersom hältan kom såpass plötsligt och efter några dagars vila trodde veterinären att han lyckats med någonting i hagen (hade precis fått gå ut i ny stor gräshage), typ en stukning eller tänjt ut ett ligament (hoppas inte!). Om det inte är borta vid återbesöket kommer de göra en vidare utredning för att veta mer exakt.

Så nu håller jag alla tummar & tår för att han ska va fräsch den 22a...!

Hej!

Ville bara kika in en snabbis och säga hej! De andra har ju redan talat om att jag och Sofie är tillbaka som "vikarier" några dagar igen. Vill också passa på att berömma Matilda & Wanda för en fin tävlingshelg! Har tittat på några av filmerna och det ser väldigt bra ut! :)

Läste att ni ville ha ett inlägg om hur jag hittade Bosse. Ska bli! Ska försöka fixa det ikväll.

Jag har också förberett ett "önskeinlägg" om Flyinges unghästsystem, var många som ville läsa om det efter min berättelse om året på Flyinge. Det dyker nog upp under morgondagen :) Men förbered er på mycket text för det är en himla massa att beskriva!

Om ni har andra saker som ni vill att jag ska skriva om, så nämn gärna det i en kommentar!

Hörs senare!

/Charlotte :)


Jag & Bosse under ett dressyrpass förra sommaren. Fotat av Ingrid Skoog.

Måste bara tipsa om min syster & hennes kompis examenarbete!

Nu tänkte jag skriva om hur Replika blev min och varför jag valde just henne! :)

Hej och hopp, mitt blogginlägg kommer lite på kvällskvisten, min dator har laggat hela dagen, grymt irriterande.

Men nu fungerar den igen, skönt!Veckan har gått otroligt fort, jag är såå nöjd men mina hästar, det har gått bra trots att det inte gått så mycket.
Kenny är på väg och lossa och få en rundare form, vilket är kul.

Wilma är lika bra som vanligt och Royne traskar på framåt.

Hästarna har inte fått på sej skor ännu, men de har slutat ömma i fötterna.

 Jag har klämt in lilla Wilma mellan skaklarna på Nissen (min vagn) och det gick superbra, hon är så cool. Jag är verkligen förälskad i Wilma.

Goda nyheter är också att både Kenny och Wilma har börjat få lite hull igen, eller i alla fall Kenny-mannen. Wilma har mest fått en ”hö-mage”, hon ser ut som en ballong men revbenen syns fortfarande. Hon har blivit rundare över baken. Hon har blivit finare om man säger så.

Jag skulle ha tagit bilder på henne idag också, men det blåste storm halva dagen, USCH.

Så jag tog bara på Kenny Ken Keniff.

 

Vet ni bäst av allt denna vecka är att jag av en slump fick reda på att det finns en travkusk som har sin gård ganska nära vår gård. Han ska tydligen anlägga travbana. Av alla små orter långtifrån en travbana så har han valt just utanför lilla Dalsjöfors.

Sen måste jag fråga, vem blev inte avundsjuk på Holmströms resa till Verden, åh jag vill shoppa och titta på vackra hästar. Och såg ni LINDORNA, jag älskar gult, och gula lindor! Jag försöker faktiskt kolla efter gula hästsaker vart jag än går! Haha!

Sedan kanske jag vill köpa ett par begagnade gula lindor, jag tycker inte om när det är nya, jag gillar lindorna när de är lite noppriga, dem är mycket bättre och linda, kalla mej dumhuvud, men det är min åsikt.

Och snart börjar det dra ihop sej, om 6 dagar ska vi på rättegång med Fille, hoppas allt går bra! Är så trött på det nu, jag berättar smått nästa onsdag…

Jag har verkligen samma dilemma som Holmström, godis, godis och mer godis, jag älskar godis och äter det nästan varje dag, ved skulle man göra utan godis?

Därför har jag faktiskt valt mitt framtida yrke för att jag i framtiden ska kunna äta godis och hålla mej smal och glad. Jag ska bli hovslagare, vilket är ett ganska tungt jobb.

Jag precis som Holmström funderar också på att i framtiden bli equiterapeut eller kiropraktor, någon sorts av hästrehabilitering vill jag hålla på med också, typ ha simträning mm. Det verkar spännande. :)

Och på måndag ska vi ultraljuda Hankis och Potatis, uj, uj det ska bli så spännande och se om det är några fölisar i magen. Båda ser höggravida ut, men så är inte fallet…

Ställ gärna några roliga frågor tills nästa onsdag igen! Det ät kul med frågor! :)

Tjo, tjo!

MVH LOLLO

Ja, då var tiden som gästbloggare slut!

Matilda är alldeles snart tillbaka & har säker massor av smaskigt att berätta från Unghäst-VM :)

Det har varit jätteroligt men jag har också märkt hur mycket tid det tar! Beundrar TLOP och andra bloggar som orkar hålla uppdateringen så bra!

Jag förstår att många tycker det har blivit rörigt med gästbloggare, det har ju blivit ganska många. Men hoppas också att några ändå tycker det har varit kul att få hoppa in i våran vardag för ett litet tag :)

Det är flera som frågat om jag & Sofie inte ska starta en egen blogg efter det här. Det var varit jättekul att blogga men jag är tveksam på att någon av oss skulle ha tillräckligt med tid att hålla uppdateringen tillräckligt bra. Och en blogg med kass uppdatering kan ju lika gärna kvitta.

Däremot så har vi som ska gå kandidatåret på Strömsholm faktiskt pratat på att starta en blogg tillsammans. Den skulle framför allt handla om vårt år där men även lite annat givetvis. Då skulle vi vara 5 st som delar på bloggen, vilket gör det lättare med uppdateringen. Det är inget bestämt ännu, men om det blir av ska jag be "Matildorna" att länka så att ni som vill kan hitta dit :)

Och vem vet, jag eller Sofie kanske dyker upp som gästbloggare någon annan gång!

Sköt om er, ha kul, pussa på hästarna och rid så mycket ni bara får chans till! Det ska jag göra ;)

/Charlotte

Ja om året på Flyinge har ni redan kunnat läsa. Tänkte passa på att berätta om Strömsholm också såhär innan det är dags för mig att sluta blogga.

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja, det finns inte en chans att få med allt i ett inlägg! Men vi gör ett försök;

När flyttlasset bar av till Strömsholm fick givetvis även Bosse följa med. På Strömsholm får man använda sin egen häst i utbildningen istället för att ha en skolhäst. Givetvis måste vissa utbildningskriterier uppfyllas. Bosse fick stå uppstallad i Norra Stallet på Strömsholm tillsammans med resten av våra skolhästar.


Bosse i sin box på Strömsolm :)


Namnskylten

Under detta året är det mycket mer ridning på schemat. Fokus ligger på häst&ryttar-utbildning. Eftersom året på Strömsholm har ridlärar-inriktning så ligger även mycket fokus på att lära sig hålla en ridlektion. Ca 10 st från vår klass på Flyinge stannade kvar där nere även under andra året för att gå stallchefs-inriktningen.

Under hela hösten hade alla hoppning och dressyr varannan vecka. De lärare vi red för var; i dressyren Ingrid Jerlin och Eva-Karin Oscarsson och i hoppningen Daniel Svensson och Åsa Steninger. Måste säga att det var otroligt hög klass på lärare, deras undervisning & engagemang! En särskilt stor eloge måste jag ge till Ingrid Jerlin. Utan tvekan den bästa lärare/tränare som jag träffat! Hon har varit helt otroligt engagerad och hjälpsam! Hon rider dessutom riktigt riktigt bra (tog t.ex. en skolhäst till dressyr-SM 2010). Vi har under hela året försökt komma på något "dåligt" med Ingrid, men utan att lyckas, så hon sorteras in i facket "perfekt"!


Världens bästa Ingrid hjälper mig att rida Bosse. Fyra veckor efter att hon har fött barn (!) kommer hon helt frivilligt till Strömsholm en lördagmorgon för att hjälp mig med Bosse. Helt galen! ;)


Bosse & Ingrid

Bosse fick agera både hopp- och dressyrhäst så jag hade "bara" honom som skolhäst under hösten. De andra hade en häst under dressyrveckorna och en annan under hoppveckorna. Examen i dressyr bestod av att rida en dressyrövning för Eva-Karin där hon inte instruerade någonting, enbart bedömde sits, inverkan och hur vi löste uppgiften. I hoppningen skulle vi hoppa en 1,10 bana som bedömdes av Jens Fredricson. Klarade båda examen på första försöket, puh! :)


Bosse har värmt sig i solariet och är nu redo för dressyrlektion!

Ett stort plus i ridningen var också att vi red så mycket utomhus. Vår dressyrlärare Ingrid kunde lika gärna lägga ett dressyrpass på galoppbanan, terrängbanan eller på en liten stig i skogen. Helt underbart! Och man lärde sig verkligen att det absolut inte behövs en vanlig ridbana för att rida dressyr..!




Här har vi dressyrlektion på Strömsholms galoppbana

Det låg ett stort fokus på sitsen. Vi hade sitsträning i longerlina en gång/vecka.


Uppvärmning inför sitsträning på skolhästen Carolans e. Master. Jag har här fullt upp med att göra spegelvända kaptensvändningar ;)

Vi började tidigt med en kurs i undervisningsmetodik & ridskoleverksamhet. I den ingick att vi skulle hålla lektioner för de elever som gick åk.1 på gymnasiet på Strömsholm. På läktaren satt en lärare som bedömde lektionen + ca hälften av klassen som tittade på. Liter nervöst första gångerna kan jag säga! Men vi lärde oss väldigt mycket, och de som knappt vågade öppna munnen och säga något första gångerna, tog sedan examen som självsäkra  & duktiga ridlärare! Vi hade också kvällspraktik en gång/vecka på en ridskola i närheten, där vi varje vecka fick åka och följa en ridgrupp, vilket var mycket lärorikt!


Här har vi teorilektion i stallet med veterinär Nina Roepstorff. Det var svinkallt så vi var smarta och ställde oss under solariet ;)


På vårterminen fick vi välja två av fyra möjliga kurser; Dressyr 1 (MsvC), Dressyr 2 (MsvB), Hoppning 1 (1,20m), Hoppning 2 (1,30m). Eftersom jag är ett litet dressyr-freak så valde jag båda dressyrkurserna :))

Även under vårterminen hade jag Bosse som skolhäst. Är väldigt glad för det eftersom vi har lärt oss väldigt mycket! Tänk själva att få rida 3-4 träningar för superduktiga lärare varje vecka, inte ofta man får den chansen!


Laddar för Eva-Karin-lektion i Röda ridhuset. jag och Bosse längst till vänster.

Som examen bestod även nu av att rida en "lektion" för Eva-Karin. Vi skulle visa upp öppnor, slutor, ökad trav, enkla byten och byten i språnget. Godkänd!


En grupp hippologer rider dressyrlektion för Eva-Karin. Jag & Bosse är ekipaget längst till vänster.

Strömsholm är väldigt positivt inställda till tävling, vilket är jättekul. Efter att examensarbetet var godkänt var det fritt fram för alla att åka ut och tävla med sina skolhästar (alltså Strömsholms hästar)!


Jag & Bosse på tävling. Ingrid är med som coach och kollar sista pusten innan vi ska in på banan.

Under nästan hela året red jag dessutom en unghäst vid namn Quick Step (f. 2006 e. Topaasch - Warsteiner). Det var frivilligt för de som ville vara med och rida unghäst eftersom detta gjordes utöver ordinarie schema. Vi hade hand om dem 2 dagar/vecka och gymasielever i åk.3 hade dem resten av dagarna. Quick Step passade dock inte riktigt att gå med gymasiet så jag fick ha honom för mig själv alla dagar :)


Söta Quick Step!

De här unghästarna tillhör Beridna Högvakten och utbildas på Strömsholm. De lämnar Strömsholm på våren när de är 5 år för att flytta in till Stockholm där de ska utbildas vidare för att sedan kunna ingå i den Beridna Högvakten som rider runt på gatorna i Stockholm :)

Med unghästarna red vi väldigt mycket ute för att främja deras framåtbjudning. Vi avslutade nästan alltid lektionerna med att hoppa över något litet, kunder vara en stock eller en bank, allt för att hästarna skulle få så mycket miljöträning som möjligt.  Jag fick även vara med och hoppa Quick Step för Charlie Siemerling som jobbade på Strömsholm. Det var jättekul för han var verkligen superbra!


Jag & Quick Step hoppar bank! :)

Under hela vårterminen skrev vi ett stort examensarbete, vilket tog en hel del tid! Tappade räkningen på hur många gånger vi vred och vände på det där arbetet, skickade in, fick rätta, skickade in igen, fick rätta igen osv osv. Så höll det på ända till det tillslut var tip-top och därmed godkänt!

Stalltjänst är ju något som självklart också ingår. Vi måste ju ta hand om våra fina skolhästar! Under året hade vi stalltjänst på vardagarna varannan vecka + var 4e helg.


Att håll snyggt på anläggningen ingår också i stalltjänsten. Här krattar vi löv för fullt!

Året på Strömsholm var verkligen helt underbart. Visst är det inte alltid en dans på rosor, det har absolut funnits tuffa dagar. Vet inte hur många gånger jag kom hem och totalt däckade i sängen. Men det var verkligen värt allt slit!

Kan säga att det var ingen av oss som såg fram emot examen, eftersom det innebar att hela underbara klassen skulle splittras och vi skulle tvinags lämna Strömsholm. Men, i slutet av maj var det dags att ta examen från Hippologprogrammet! Fanns inte ett torrt öga under vår avslutning...

Som tur var kunde vi dock läsa fristående sommarkurser, vilket ungefär halva klassen gjorde. På så vis fick vi vara kvar i våran underbara "Strömsholms-bubbla" några veckor till ;) Eftersom jag bara hade dressyr under vårterminen tyckte jag det var dags att öka på min "allround-ridning" så jag läste Hoppning 1. Hade jättekul under kursen och det var verkligen bra att hoppa så mycket & så intensivt! Kursen pågick under 3,5 vecka. Vi hade två hopphästar var och red två pass om dagen. Examen bestod av att hoppa en 1,20 bana för Jens. Godkänd även denna gång & kände mig faktiskt nästan som en hoppryttare! ;D


Jag & en av mina hopphästar. Beverly f. 2000 e. De La Gardie - Maraton


Hoppar hööööögt :)

Även om vi var nöjda efter året på Flyinge så var Strömsholm så mycket mer. Framför allt beror det på den underbara stämningen som finns där. Går inte riktigt att sätta fingret på vad det är, men hur som helst gör det att man trivs! Dessutom är det grymma lärare och riktigt riktigt fina skolhästar!


Jag har sådan tur att jag faktiskt kommer få ett år till på Strömsholm! Om några veckor går flyttlasset igen, för då börjar jag ett Kandidatår i Dressyr på Strömsholm. Vi har 12 st som sökte och det fanns 6 platser. Vi gjorde ett antagningsprov (ridprov) i maj, och det visade sig att vi endast var 5 st som var godkända efter det. Jag är såå glad att jag är en av dem! Under kommande året kommer det blir massa dressyr och även en del unghästridning. Målet är att vi ska kunna rida på MsvA-nivå. Shiiiiit säger jag bara...

Vi har då två skolhästar var. Bosse ska vara den ena och den andra kommer antagligen bli "Sky" eller Godthaabs Walk on Clouds som han egentligen heter. Jättefin men lite halvknäpp är han ;) Har ridit honom några gånger förut.


Sky i sin box. Han har en lite lustig bläs + ett ljusblått öga.

Sky köptes in från Damnark för ganska mkt pengar som orinriden treåring. Han var tänkt att bli Eva-Karins framtida tävlingshäst. Han utbildades och tävlades lite av Mads Hendeliowitz men de insåg ganska snart att han inte hade rätt "tävlingsskalle" för att gå de högsta klasserna så han fick bli skolhäst istället! Han kan vara lite psycho ibland (typ om han ser ett får, då blir han HELknäpp) men därimellan är han fin & snäll :)

Just nu längtar jag till den 29e augusti då skolan drar igång igen!!!

Nu kanske det är några av er som har läst mina två inlägg och tycker att det här med hippologen verkar ganska spännande. Om ni dessutom känner att ni vill jobba med hästar så säger jag bara; se till att gå hippologen!!! Man lär sig sjukt mycket, träffar underbara kompisar, hästar och jättebra lärare. Ni kommer inte att ångra er & det kommer aldrig "sitta ivägen"! :)


/Charlotte

Nu är det dags för mig att säga hej då!

... att ha extremt långa öron ibland.

Hej!

Fick en fråga om vad jag hade för sadel, så jag tänkte att den skulle få ett eget inlägg ;)

Idag är jag ganska upptagen tyvärr. Kom hem från tävlingen för en stund sedan, men den får Sofie rapportera om själv :)

Resten av dagen ska jag spendera med min pojkvän. Han jobbar i Karlstad och eftersom jag jobbar i Säffle så får man passa på att ses på helgerna!

Kanske kan hinna skriva nåt inlägg ikväll, vi får se.

TACK för alla snälla kommentarer efter inlägget på Flyinge! :) Jag ska se till att skriva om året på Strömsholm imorgon! Kanske borde berätta lite mer om Bosse också...? Får se om jag hinner skriva nåt under kvällen men är tveksam... Det känns som det finns typ 1000 saker kvar att skriva om och visa bilder, men på söndag kväll/måndag är Matilda Holmström tillbaka från Unghäst-VM så då är våran tid som gästbloggare slut..


Ha det bra så länge! :)



Bjuder på en vintrig bild såhär mitt i sommaren. Här hade jag & Bosse fått representera Hippologprogrammet i en uppvisning på Öppet Hus på Strömsholm. Det var -25 grader och mina lår var totalt genomfrusna....


/Charlotte