Matilda Holmström och Matilda Hedlin

Idag var jag, Wanda, Angelique och Armani ute på den bästa uteritten någonsin!! Vi hade så jäkla kul :D Eftersom att det har regnat så galet mycket så skrittade vi faktiskt bara, men man kan ha kul för det. Vi valde vägen över åkern, det går en grusväg där, och där stötte vi på några gigantiska vattenpölar. Och djupa var de också! Vattnet räckte en bra bit över Wandas framknän :O Och det var en fyra-fem stycken sådana. Galet!

Så vi badade med hästarna, haha. Först ville inte Wanda gå i, men när Armani sade att det var OK så följde hon efter. Och Gud, så de plaskade och höll på. Så söta! :D Bästa uteritten ever :D

Tisdag: Första gången jag satt på henne efter koliken och vilan efter veterinärbesöket. Hon såg väldigt fräsch ut, men hade noll energi alls. Inte speciellt konstigt med tanke på att hon inte får full ranson mat. Så jag struntade i formen och joggade bara runt henne på fyrkanten.

Onsdag: Hade ett gumminbett idag, och Wanda gillar det. Det är lite svårare att böja igenom henne men när det är gjort så blir hon väldigt nöjd och tillfreds. Jag lyckades komma dit med henne idag och det blev en helt annan känsla. Hon var dessutom mycket mer framåt, beror nog på att hon får mer mat nu. Hon är uppe i full ranson hö, och jag gav henne litelite kraftfoder idag. Är väldigt nöjd med dagens pass, fastän det än så länge bara handlar om väldigt lätt jogging :)

Igår red jag en sväng i ridhuset. Det var egentligen meningen att jag och Tessan skulle rida ut, men när hästarna var sadlade och vi skulle tränsa började det åska jättemycket. Vi tänkte att det kanske skulle gå, men då började det blixtra så vi vågade helt enkelt inte. Men det gjorde inte så mycket, för hästarna var riktigt fina i ridhuset. Wanda gick på tränset och hade graman fäst i sidan på sadelgjorden. Den behövdes inte användas så mycket :)

Jag tränade mycket på accepterandet av bettet, så det blev väldigt mycket skritt-halt-skritt där hon inte fick bli det minsta stark. Sedan gjorde jag trav-skritt-trav med samma tanke. För att hon inte skulle bli stark och jag inte bli stum i handen gjorde jag småsmå microrörelser i handen. Det fungerade, ingen såg det men Wanda kände det och gav efter fint. Red inte så mycket galopp då jag inte ville göra det för svårt för oss. Där blir hon ju som starkast och jag ville sluta nöjd. För hon var verkligen superfin i traven! Hon var helt rund och fin i formen och accepterade verkligen det tjocka tränsbettet. Duktig tjej, verkligen! :D

Men när jag hade hoppat av henne och skulle leda ut henne från ridhuset var hon blockhalt i skritt :S Jag longerade henne och både Tessan och jag konstaterade snabbt att hon var halt. Kul... Not. Och det var på höger fram, där det alltid händer en massa skit. Jag lyfte hoven och såg att det var en massa sand från ridhuset packat där, men inget i vänsterhoven. Och eftersom att hon skoddes dagen innan så misstänkte jag att hon var lite öm där. Mycket riktigt, när jag kratsade ur hoven blev hon ohalt. Man ska ha lite tur alltså!

Idag red jag en snabb skrittsväng på Wanda utomhhus. Mamma hade bråttom då de ska på kräftskiva på slottet så stallet fick snabbas på idag. Så vi var bara ute och skrittade i 25 minuter, men det var väldigt mysigt. Mamma tog en bild på oss med min iPhone, såhär såg vi ut idag:

Idag var det som sagt träning för Mads, och jag vet inte riktigt vad jag tycker om träningen. Mads red nämligen en annan häst samtidigt som han undervisade mig, och det är ju bra då han kan visa mig vad han menar. Men det här var åt en kunds/elevs räkning, så det var ju en himla tur att hästen var lite lika Wanda. Men jag undrar lite vad ägaren till hästen tyckte om det. Nu rider ju Mads så himla bra och är en suverän tränare, så han lyckades ju hålla ihop passet. Men det var inte det optimala träningssättet enligt mig.

Just nu är jag och Wanda inne i en jobbig period, vi måste komma steget längre för att komma mer mot MSV A/George eller stanna kvar där vi är för att fortsätta lulla runt i MSV C/MSV B. Jag vill ju såklart gå vidare, men det är ett stort steg att ta och Wanda kommer förmodligen protestera en del då det handlar om acceptansen av bettet och framåtdrivande hjälper. Det allra svåraste man kan träna på enligt fuxdamen! Men jag valde att börja jobba med det redan nu, trots att vi förmodligen kommer uppnå lite sämre tävlingsresultat innan det här är klart. Men det är en fas som är viktig att genomgå, så det är bättre att göra det nu än om två månader. För då kan jag träna på ännu svårare saker i vinter.

Mamma filmade inte så supermycket, och när hon väl gjorde det var inte jag riktigt nöjd. Dessutom tjattrades det ganska mycket i bakgrunden, hehe ;) Men jag bjuder på en filmsnutt i alla fall! Det kanske kommer fler senare :)

Idag valde jag att longera Wanda, hade egentligen velat rida ut men det var ingen annan i stallet som skulle ut och jag ville inte rida själv med tanke på all blåst. Så det blev longering istället, något som var väldigt nyttigt eftersom att det glöms bort allt för ofta...

Wanda skötte sig hur som helst riktigt bra, hon lyssnade på mig och stack inte iväg en enda gång. Däremot tyckte jag att hon såg lite trött ut, framförallt i bakkärran och muskulärt. Så det var bra att jag longerade då det inte känns att hon är trött när man rider. Hon vill ju så otroligt mycket och säger bara ja till allt jobb hela tiden. Men nu vet jag att hon behöver softa litegrann, bra det :)

Så efter passet fick hon stå med magneter i ett par timmar, Angelique tog av dem innan hon åkte hem. Så då hoppas jag att hon fick lite hjälp där. Sedan blir det vila för henne imorgon så har hon nog nya krafter till på Tisdag :)

Åh, vad bra jag red igår! Fick verkligen till ett superpass som var perfekt genomtänkt! Så nu känner jag mig såååå mycket bättre igen, jag är kanske inte sämst ändå?

Först skrittade jag henne i över 30 minuter, och jag bad bara om väldigt enkla saker såsom att inte vingla i skritten och bara ha ett jämnt stöd i handen. Red även på en 20-metersvolt som jag sedan minskade undan ytterskänkeln och ökade undan innerskänkeln. På så sätt blev Wanda uppmärksam på mina skänklar och vad jag faktiskt bad om däruppe.

När jag väl började trava fortsatte jag med diagonaler med skrittövergångar, en övning som hon börjar känna sig riktigt trygg i så den fyller sitt syfte mycket väl. Sedan fortsatte jag med samma övning i galopp fast med travövergångar då. När det kändes bra ökade jag på svårighetsgraden i galoppen genom att göra diagonalen i sluta med travgångar i. Riktigt jobbigt, men ordentligt lösgörande!

Sedan låg en massa fokus på skänkelvikningar, som hon gjorde jättefint! Har en bra övning som jag får visa er någon dag, så jag avslöjar inte för mycket här och nu ;) Och efter det tränade jag på lite programvägar och enkla byten. Till sist avslutade jag med några galoppombyten. Först bytte jag från höger till vänster, och det blev rent men hon duckade lite i formen. Jag brukar acceptera det, men nu kände jag för att höja formen på henne och hålla ihop henne lite till och gissa om det nya bytet blev super?! Sedan hade jag samma tänk i det från vänster till höger och hon var så himla fin!

Till sist lade jag en travöppna åt bägge hållen, och de var inga problem alls för oss. Hoppas att jag kan rida henne så inne på banan idag, vore kul att få åttor på skolorna igen!

Hade ridbågen i en kvart, och det var mycket enklare för kroppen då än vad det var i förrgår. Se vad man stretchar ut sig fort ändå, skönt!

Nu får ni alla hålla tummarna, för snart äntrar jag och Wanda banan för första klassen. Med andra ord blev detta ett tidsinställt inlägg ;)

Alltså, jag känner mig typ sämst just nu. Är inne i en rejäl svacka mentalt, och jag har absolut noll självförtroende kvar. Försök att rida bra med den inställningen...

Jaja, jag var okoncentrerad från början. Wanda var inte mycket bättre, för hästen blir ju som man rider och är jag okoncentrerad och ur fokus kan jag inte kräva att hon ska ha full koll på mig. Det fungerar tyvärr inte så. Det var en lektion på andra sidan ridhuset som var väldigt irriterad och hetsig. Vet inte riktigt hur jag ska beskriva det, haha. Men den ridläraren kan verkligen höja rösten, och det är bra att hon gör det, enligt mig är hon super att rida för. Men när man är ur fokus blir det inte lättare av att rida i samma ridhus som den träningen (x

När jag red fram kändes Wanda ändå OK, men sedan så brast allt. Hon kändes tungriden, och när jag var irriterad löste jag det på fel sätt. Så jag red runt utan att ha en plan. Som tur var så fanns mamma och Inger med på läktaren, så de kunde ge mig lite tips. De tyckte att jag skulle släppa alla krav på mig själv och bara rida framåt och göra väldigt basic övningar. Jag blev såklart irriterad på dem och tyckte att det var världens sämsta tips, haha. Men jag gjorde ändå som de sade och självklart blev allt ungefär 100% bättre.

Sedan gick de till den andra läktaren så jag fick klara mig själv, så jag gjorde en övning som Sanna Nilsson har tipsat om på sin BLOGG. Såhär ser den ut:

haha, idag blev det ett väldigt oseriöst och befriande pass för mig och Wanda. Vi åkte ju som sagt till Hedlin och Terrano och red på en stubbåker där. Wanda var sjukt pigg och häftig att rida. Det var rena lycka, och satan vad vi skrattade, hahaha. Jag låter bilderna tala för sig själva...

Attans, att ingen var med och förevigade det här ridpasset på både film och bild! Wanda var så himla busig idag! Vi tog ett pass på framhoppningen, banan som även har en del terränghinder. Vi hade först tänkt vara på den vanliga ridbanan, men där var det fortfarande så himla blött och tungt, så det gick inte. Vi fick alltså vara på "bus-banan" som den härmed kommer att kallas :D

Eftersom att Wanda behandlades av Lena igår så red jag bara ett väldigt basic pass med enkla övningar. Vi tränade på att skritta på rakt spår utan att bakdelen sladdade hit&dit, något som visade sig vara väldigt svårt och då var det tydligen lättare att trava iväg. Så då fick hon vänta, och skritta långsamt.

Sedan red jag massa trav-skrittövergångar och sedan galopp-skrittövergångar. När hon blev för taggad i galopparbetet lade jag in galopp-travövergångar istället. Hon ville nämligen kasta sig in i galoppen från skritt, hon var så himla het! Till slut skulle jag avsluta med ett byte åt båda hållen. Det till vänster fungerade bra, det till höger blev efter i bak. Så då lade jag om diagonalen där jag gjorde bytet och tryckte sedan till lite mer med sporren varav Wanda gör världens bocksprång samtidigt som hon byter galopp (bytet blev rent, men nåååååågot överdrivet!) och jag hamnar framför sadeln på henne. Hahaha, gud vad jag skrattade! Och Wanda var så söt, för hon fortsatte sedan i samlad galopp som om det inte hade hänt något (x

Under hela passet försökte hon komma uppåt med ryggen, alltså med krökt rygg i lite busposition. Hon småpiafferade och ruskade på huvudet, och öronen var stämdigt riktade framåt, hahaha. Nej, det här var verkligen ett roligt pass och jag red runt med ett leende hela tiden. Det var så skönt att släppa på kraven och bara låta Wanda få leva lite rövare!

Imorgon ska jag och Hedlin fotas tillsammans på en stubbåker ute hos Terrano. Vi ska ta bilder till vår nya header och design, blir ni nyfikna? ;)

Onsdag: Det blev ett pass i ridhuset, och det gick sådär. Wanda kändes motsträvig och jag var irriterad på allt runtomkring, så det blev verkligen inte på topp. Orkar inte analysera igenom det passet, jag red för jäkla dåligt helt enkelt. Det lägger vi bakom oss.

Torsdag: Idag var allt mycket bättre, jag mådde bättre och det smittade av sig på Wanda. Hon fick ha aachenrem på kandaret idag, och det fungerade riktigt bra. Det var meningen att vi skulle ta en uteritt med dressyrträning på vägar och i skogen, men då det regnade så blev det väldigt halt i marken. Jag red ett varv på ängen, men hon halkade i traven, så jag valde att ta trav och galopp på ridbanan. Hon kändes superfin i traven, vi var lite busiga och travade över stallplanen och det tyckte Wanda var väldigt spännande. Inne på banan kände jag bara på galoppen, och även den fungerade fint så det var otroligt skönt att det blev sådan otrolig förbättring om man jämför med gårdagen. Sedan skrittade vi på en liten grusväg som går bakom ridhusen, och där fick hon träna på att gå genom vattenpölar vilket hon gjorde hur lätt som helst. Som hon alltid gör.

Idag fick jag äntligen träna för Mads!!! Så himla glad för det, äntligen! Som jag har längtat... Allt kom fram, Wanda var för seg på hjälperna och jag "frågade henne för stort". Jag ska från och med nu bara viska fram mina frågor till henne. Med andra ord; ge microhjälper, och om hon inte svarar på dem så ska jag bara fråga igen.

Jag har ju varit så orolig över hennes trav, att den skulle ha försvunnit. Idag fick jag rida henne ordentligt, i varenda steg. Och vips så travade hon bättre än någonsin!

Först skrittade, travade och galopperade vi på stora mittvolten. I varje gångart skulle jag kunna kontrollera hennes steglängd och takt, precis så som jag ville ha dem. Och fokus låg på det mest hela passet, men det skulle gå att göra i alla rörelser. Efter lite sådant arbete i skänkelvikningar, ryggningar och galoppvolter var Wanda loss och fin!

Vi fick även träna på inridningar, men det tyckte Mads att vi gjorde så bra så det behövdes inte så mycket jobb där. Då tränade vi på att rida på kvartslinjen och växla mellan inåtställd häst, öppna, rak häst, utåtställd. Wanda travade som en gud genom hela det jobbet, så jag var mer än nöjd! Även galoppen och skritten blev bättre än på länge.

Nu ska jag bara försöka träna vidare på det här så att vi är bra förberedda för helgens distriktsmästerskap. :)

Idag var vi ute på en långtur tillsammans med Tessan och Dacke. Vi red på en liten upptäcktsfärd, tyvärr vågade vi inte fortsätta då vi inte visste hur vi skulle ta oss hem, så vi fick vända x) Vi red ända bort till Jump Clubs anläggning, första gången jag får mig en skymt av stället, och satan vilken gård det verkar vara! Supersnyggt, men ser ändå genomtänkt ut. Ska bli spännande att tävla där i September!

Ida mötte vi även kor för första gången, och självklart var det vita, läskiga sådana. Men min fina tjej är ju rätt så cool så hon tog det med ro, kollade bara lite då det var en extra nyfiken ko som gärna ville hälsa, haha.

Vi var ute i två timmar, men det blev mest skritt då det var ganska så hårt i marken och Wanda kändes dessutom lite tjaffsig i munnen. Hon var inte alls tillfreds med dagens betsling (korrigeringsbett och remontnosgrimma). Konstigt, hon brukar älska det annars. Men idag var det inte alls bra... Så vi tog det lugnt helt enkelt. Wanda var dessutom tittig och hoppade till ett par gånger, och en gång så tvärnitade hon och vände för att sedan gå två meter och därefter vända tillbaka. Det är inte en stor reaktion, men för att vara min häst så är det väldigt mycket. Något säger mig att hon vill träna mer dressyr!

Imorgon ska jag och Angelique ta oss en heldag i stallet. Vi ska rida, plugga och se på film. Jag kanske kan be henne att filma lite av träningen, om det skulle vara av intresse? Det skulle isådanafall bli första gången ni får se vardagsfilmer på oss :O

Igår skrittade jag och Yvonne ut tillsammans i ösregnet. Det fullkomligen vräkte ned, men har man en planering att följa så har man! Vi var ute i cirka 45 minuter, på grund av regnet och åskan blev det inte mer. Wanda kändes i alla fall riktigt fin och trevlig, nästan så man önskar att man hade planerat in att rida dressyr, hehe. När vi hade ungefär fem minuter kvar på turen började min tröja läcka in, och vad händer då? Jo himlen öppnar sig lite till och jag blir hel genomblöt. Inte skönt!

Wanda var torr däremot, för hon gick med sitt Bucastäcke som man har över sadeln när det regnar. Det är "hål" för stigbyglarna så att man ska kunna rida som vanligt i det. Superbra! Det var första gången hon hade det på sig, så hon blev lite spänd i början då det är ganska så prassligt, men det gav med sig fort och hon verkade tycka att det var riktigt skönt att ha det på sig :)

Måndag: Första ridpasset efter resan! Wanda hade vilat dagen innan, annars har Sabina hållt igång henne med en massa skogspromenader, så Wanda var fit for fight för att träna lite dressyr igen. Hon var riktigt positiv redan från början, och eftersom att jag var på en sitsanalys innan resan så var (och är) jag helt rak. Jag korrigerades ju bland annat i höfterna och bäckenet, så jag satt på ett helt annat sätt i sadeln. Jag fick ett jämnt tramp i båda stigbyglarna, och de höll sig raka hela ridpasset. Innan ville de hamna på snedden hela tiden...

Jag var även väldigt inspirerad av all bra ridning som jag fick se i Tyskland, så jag bestämde mig för att höja mig lite i vad jag ville ha för reaktioner från Wanda. Självklart kan jag inte be om lika mycket som till exempel holländarna gör på sina hästar då de hästarna är vana att gå så. Man får börja försiktigt och prova sig fram helt enkelt, visar hästen minsta lilla obehag backar man på direkten. Nu pratar jag alltså om att rida framåt! Tyskarna och holländarna hade sina hästar helt framför skänkeln, och på framridningen var det bara framåt som gällde. Och så vill jag kunna rida Wanda!

Det gick faktiskt klart över förväntan, Wanda svarade superfint på det jobbet och blev riktigt positiv. Hon vill ju framåt hela tiden, så det gör ju saken så mycket enklare. Då fick jag ju även fokusera på att hon skulle komma tillbaka snabbt och inte bara älga på, hon skulle helt enkelt bli kvickare! Och på det viset red jag! Har även börjat använda mig mer av lätta, uppåtgående tygeltag när jag böjer igenom henne. Jag får en helt annan häst som blir lätt som en fjäder i handen men ändå med ett bra och jämnt stöd. Då kan det vara värt att rida lite fulridning i början och slutet av varje ridpass.

Testade lite byten, öppnor, slutor och ökningar med många skrittpauser såklart! Det fungerade bra, dock var vänsterbytena svårare nu efter min korrigering i kroppen. Men eftersom att högerbytena blev bättre så ska jag inte klaga, det är ju bara ett bevis på att något har hänt med mig :) Här kommer bilderna som är fotade av Tessan!

Jag gjorde det! Jag red med de nya stövlarna, och jag fick inga köttsår i knävecken! Haha, det var verkligen på tiden att jag red med dem, de har stått oanvända på tok för länge, och det var inte alls hemskt. Visst var det lite krångligt att komma upp på henne och att sitta av, men det gick. Och själva ridningen gick helt klart över förväntan! Man blir ju lite okänslig när man rider med stövlar som är nya och stela, så det fick bli väldigt basic jobb idag.

Wanda fick ha korrigeringsbett, remontnosgrimma och en löst hängande graman, en bra betsling för ett joggpass ebligt mig då hon blir väldigt rund och fin i formen på det. Jag red mest rakt fram och växlade ställning och varv ofta, och det var absolut inga krav på samlingen. Men hon kändes riktigt mjuk och fin att rida, inte alls stark efter hoppningen igår utan riktigt trevlig. Så jag red runt med ett leende hela passet, jag har ju en så fin häst...

Jag gav mig efter en halvtimme, för då började mina fötter domna bort för att blodtillförseln inte var den bästa men Wanda var ändå så pass genomriden och loss att det inte gjorde någonting. Så jag är väldigt nöjd med passet, med stövlarna och med Wanda. I Oktober kanske vi kan göra första starten med dem? Och det kanske blir i ett svårare program än vad vi tidigare har gjort? Who knows..? ;)

Imorgon blir det en uteritt tillsammans med Tessan på morgonen, sedan ska jag in till Levad och göra en ryttaranalys (uppdaterar er om den imorgon!) och sedan tillbaka till stallet och ta farväl av Wanda och sedan blir det packning hela kvällen. Tisdag 9.30 lyfter planet!

FINA, FANTASTISKA HÄST! Haha, som ni kanske förstår gick dagens ridpass helt enkelt superduperbra! Jag hade lite "Ubbe-tänk" från börja av passet och använde mig av tygeltag som gick uppåt istället för de vanliga åt sidan. Då lyfts ju bettet och de flesta hästar blir riktigt loss i nacken av det.

Jag började med det redan i skritten, och där gjorde jag miniserpentiner så att Wanda fick ställa om i nacken ofta. På så sätt "oljades hon upp" ordentligt. För att se att hästen riktigt släpper i nacken brukar jag kolla på mankammen strax bakom nackstycket på tränset/kandaret. Det blir oftast en liten "knyck" där när man ställer över till nya sidan och en liten del av manen följer med. Hoppas ni förstod vad jag menade, haha. Wanda släppte ordentligt i nacken redan i skritten, så när jags edan började trava var hon hur mjuk som helst. Helt underbar! Likadant i galoppen, vilken känsla alltså!

När jag red henne i den låga och runda formen var all man på den sidan av halsen som var insidan. Alltså; Wanda som i vanliga fall har manen på vänster sida om halsen hade all man på högersidan i höger varv. Ett ganska bra bevis på hur loss hon faktiskt blev av det jobbet. Riktigt maffig känsla verkligen, tror aldrig att jag har kommit åt henne så som jag gjorde idag :O

Efter uppvärmningen red jag henne rakare och i en högre form, men fortfarande låg fokus på att hon inte skulle bli stark i munnen utan hela tiden vara eftergiven och jämn i kontakten. Det fungerade riktigt bra, så jag började jobba med lite förvänd galopp och lite slutar. Vips så var vi i piruett- och bytesjobbet! Och där var det inga problem alls!

Även i traven jobbade hon på riktigt bra. Gjorde fantastiska travskolor och fina ökningar. Allt fungerade verkligen! Så jag jobbade lite mer med ponnytraven, att hon skulle vara aktiv i en långsam trav utan att bli stressad och bara vänta på mig. Och hon var så fin!

Haha, jag svävar som på små rosa moln just nu! Vilken galet fin häst jag har, döööör lite :') Känner att jag bara skriver flummigt, så jag ska lugna ned mig lite innan jag kommer med mer uppdatering, haha! Så synd att ingen filmade eller fotade det här passet...

Tessan fick avsluta Wanda åt mig, hon fick alltså hoppa upp och trava av henne. Sedan skrittade jag av Wanda fast från backen då :) DUKTIGA HÄST!

Idag tog vi oss ett rejält dressyrpass i ridhuset, och det var något som verkligen behövdes! Under uppvärmningen var Wanda jättefin och okomplicerad, men när jag höjde kraven blev hon lite tjurig. Eftersom att jag har bestämt mig för att rida med kortare tyglar gjorde jag det, och även om det inte handlar om många centimeter blir det en stor omställning för både mig och Wanda.

Så i början av själva träningsdelen av passet var hon lite stum i munnen och lite dragig och sur, dock gör hon ju inte så mycket när hon blir sur men lite stoig blir hon allt! Hon ruskar lite på huvudet och kan stanna, men mer än så är det inte. Jag red lite samlad galopp på fyrkanten där jag bara fokuserade på att hon skulle vara jämn under mig och inte fladdra in eller ut med bakdelen. Det fungerade bra, men hon kändes inte helt loss i nacken.

Då jobbade jag lite med traven, först i kort och rund form (högre tävlingsform) för att sedan växla ned till låg och rund form. Det fungerade superbra! I den låga formen red jag lite skänkelvikningar, öppnor och slutor och efter det var hon väldigt trevlig att rida!

Då satte jag igång med att rida lite byten, och vänsterbytena gick riktigt bra. Men efter högerbytena ville hon bli stark och stick ett par gånger, så då fick jag stanna och rygga henne ett par steg. Det gick över rätt fort och hon gjorde jämna och fina byten åt båda hållen, så det var kul! Efter det travade jag ned henne, och skrittade sedan av henne i en kvart. Totalt red jag i lite mer än en timme.

Det märks verkligen att jag inte har ridit så mycket "ren dressyr" på senaste tiden för hon är lite segstartad och lite busig, men hon måste faktiskt få komma ut och göra annat också, det måste alla hästar! Jag har i alla fall bestämt mig för att rida ett dressyrpass imorgon också, för på Lördag ska Hedlin hoppa Wanda litegrann. Har ni tur får ni både bilder och filmer den här gången :D

Jag valde att longera Wanda idag, på så sätt slapp jag ställa av henne i mer än en dag eftersom att jag kunde hålla koll på henne så att skon inte åkte av. Dessutom är det ju väldigt nyttigt att se sin häst från marken.

Wanda brukar vara sjukt pigg att longera, så jag tog inte med mig något spö. Idag var hon lat! Haha, inte så att hon stannade men jag var tvungen att smacka på henne för att hon inte skulle trava ponnytrav eller galoppera jättelångsamt. Hon tar ju alla kommandon på direkten, så det var inga problem. Tycker faktiskt att det var en förbättring sedan sist jag longerade henne då hon var mer i luften än på backen. Min duktiga tjej!

Sedan lyxade jag till det för mig själv med en massage. Imorgon får Wanda vila, och på Onsdag kommer hovslagaren ut och fixar till skon så då är det en uteritt tillsammans med Tessan som gäller.

Idag red jag ett dressyrpass på Wanda i ridhuset. Hon kändes riktigt trevlig från början, jag böjde igenom henne  extra mycket och det fungerade fint. Sedan höjde jag ribban lite och och tänkte att "nu jobbar vi med en kortare häst än vanligt i 10 minuter, sen ger vi oss". Och i det jobbet tänkte jag att skänkeln skulle jobba exakt lika mycket som handen. Helst skulle den jobba mer. Och ja, där avslöjade jag mig själv...

Wanda blev lite sur på mig där, men hon gör ju aldrig något farligt när det händer. Idag gjorde hon sitt värsta; hon stannade och ruskade på huvudet, sedan gick hon framåt igen. Haha! Skillnad från Astiz? Men jag fick till ett par riktigt bra halva volter med kort och rund form, så det är jag nöjd med. Det minsta lilla hon blev stark var jag på med kvicka fingrar och kvicka men små skänkelhjälper och då släppte hon faktiskt även om det bara höll i sig i ett halvt varv, men herregud hon är ju inte van vid att jag rider henne så! Och jag är inte heller van vid att rida så, haha.

Jag är rätt så övertygad om att det är i den formen jag måste ha henne nästa år, så det är väl bara att börja jobba på det. Hon fick en jätteflott sida och traven blev fantastisk! Efter att vi hade jobbat i den formen i tio minuter (det gäller att inte pusha gränserna för länge, då blir det bara stressande för hästen. Det ska vara kul!) så längde jag formen på henne. Eller ja, jag längde tyglarna till där jag brukar ha dem och då gick hon i en riktigt fin rund form, och i det kunde jag göra lugna galoppombyten med mycket luft och fint över ryggen så jag är verkligen skitnöjd med det här avslöjande passet!

Att träna på:

• Jag ska korta tyglarna typ 1 dm, då blir min handställning korrekt och mer stilla! Detta kan dock inte göras under hela passet, utan Wanda måste vänjas in på det.
• Jag måste aktivera mina skänklar mer, de ska bli kvickare! Framförallt vänsterskänkeln är riktigt slö... Oliksidig...
• Wanda ska komma ihop mer i kroppen och svara kvickare för mina kvicka skänklar. (Gissa vilket ord som är mitt favoritord just nu, haha)
• Jag ska variera formen på Wanda ännu mer under passet. Den ska gå att ändra hur jag vill, när jag vill.

Det är verkligen supernyttigt med sådana här aha-upplevelser! Och på tal om aha-upplevelser; den första Augusti ska jag göra en ryttaranalys på Levad Fysiotherapy i Västerås. Mer om det kommer längre fram. Imorgon ska Tessan fota oss, så då kommer det bilder!

Hade egentligen lovat att skriva om min och Astiz historia ikväll, men jag hinner inte. Den kommer imorgon förmiddag istället, men den som väntar på något gott...

Idag red jag ut tillsammans med Tessan och Dacke. Det gick superbra! Båda hästarna var lite spända och tittga i början men det gick över snabbt. Först skrittade vi fram på asfalt och på grusväg tills vi kom till skogen, där klättrade vi litegrann innan vi travade och galopperade på våra härliga, breda skogstigar! Sedan blev det lite mer skritt på mindre stigar med mer backar, stenar och rötter så att hästarna fick tänka ordentligt och använda andra muskler än vad de gör under ett vanligt dressyrpass. Sedan tog vi en sista lång galopp, travade av dem och skrittade sedan hem på hårt underlag.

En riktigt trevlig uteritt, och extra kul var det ju att ha med sig Tessan. Hon fotade även lite från hagen, så jag lägger upp de bilderna när jag har fått dem :D Bra dag!

Idag red jag ut tillsammans med Tessan på Dacke och Yvonne på Escort. Tessan ska börja rida Dacke i veckorna så det var första gången hon red ut på honom, men det gick riktigt bra! Vi ska rida ut tillsammans imorgon igen, ska bli superkul. Sedan ska jag hålla ett par träningar för Yvonne och Tessan nästa vecka så att de ska få en bra start tillsammans. Underbart att få en kompis att rida ut med, men det gör mitt svåra beslut ännu svårare att fatta...

Wanda var riktigt på hugget idag, kandaret åkte på som igår alltså väldigt löst spänt. Men idag kunde jag i alla fall ha henne lite på tygeln och så, hon var inte alls irriterad i munnen så det är en stor lättnad för mig :) Vi skrittade mest eftersom att det har stormat som satan natten till idag = det var väldigt blött och halt ute. Men vi hittade väldigt trevliga skogstigar, och en var lång och sluttade lätt uppåt så där tog vi först lite trav och sedan lite galopp. Man måste ju passa på! Sedan vart det mest skritt, en massa klättring och väldigt många olika underlag. Precis så som en uteritt ska vara!

Eftersom att jag åker till Tyskland den andra Augusti (eller var det den tredje?) ser jag ingen mening med att få igång Wanda i full tävlingskondition nu, utan jag ska satsa på att stärka henne i skogen med mycket klättring, hon ska även få hoppa lite mer med Hedlin och så ska jag max rida två dressyrpass på banan i veckan. Vi ska alltså satsa på lite andra muskelgrupper, vilket jag tror blir nyttigt för henne. När jag är bortrest kommer hon skrittas av en tjej som jag litar på. Då kommer det bli uteritter för hela slanten, för hur kul är det att sitta och skritta en timme på banan?

Sedan till hösten är det hårdträning som gäller igen. Vi ska tävla Division I och även debutera MSV B:5 om det finns på en passande tävling. Annars hoppas jag på att få starta några juniorprogram igen, se om man kan höja procenten litegrann sen SM :)

Nu ska jag fortsätta se på film, har en sjuk huvudvärk som vägrar ge med sig. Det ska snart börja åska igen, så det är väl det jag känner av :/ Hoppas verkligen att jag får sova inatt så att jag är utvilad till morgondagens uteritt!

Idag fick jag äntligen sitta på Wanda! Det kändes som världens lättnad, trots att det bara handlade om 20 minuter på lång tygel i ridhuset. Hade ju tänkt rida ut, men hittade ingen som kunde rida med mig ut och då ville jag inte riskera att rida ut själva. Tycker att man ska ha med sig sällskap så ofta man bara kan, för säkerhets skull alltså.

Wanda var i alla fall supersnäll, tyvärr sitter svullnaderna på ställen som gör att hackamore blev en omöjlighet. Hon vill inte ha tryck över mulen och där skänklarna skulle vara var det värsta getingsticket. Men eftersom att hon inte har bett på tungan/den delan av munnen kunde hon gå med bett i alla fall. Tyvärr så blev inget av tränsen bra så hon fick gå med det svarta kandaret men med alla spännen och rämmer superlösa. Och sedan blev det ju bara lång tygel som sagt. Men hon var snäll och duktig, som vanligt.

Imorgon har jag folk att rida ut med, och då hoppas jag kunna trava och galoppera på henne litegrann. Men vi får se hur svullnaderna ser ut :)

Idag red jag ute på vår stora ridbana, underlaget var riktigt trevligt efter allt regn. Inte alls stumt som det lätt blir annars. Precis när jag började trava snubblade Wanda, och det knakade så högt att det faktiskt smällde över ridbanan. Helt sjukt! Angelique hörde det också. Som tur var så var hon helt ohalt och travade på precis som vanligt, så det var nog ingen fara ändå. Lät nog bara värre än det var (hoppas jag!!).

Wanda kändes lite ur fokus i början, så efter traven och galoppen jobbade jag henne i småsteg i trav. I det gjorde jag sedan skrittövergångar där hon absolut inte fick bli stark, och ur skritten skulle hon komma in i en kort trav utan att bli stark. Fungerade riktigt bra, och efter ett varv åt bägge hållen kändes hon super! Så då red jag lite ökningar, det är inte så ofta jag tränar på det men idag kändes det passande.

Wanda jobbade på superfint, det enda som var lite motigt var höger sluta i galopp och min sits i travökningarna. Har inte nämnt det för jag vill inte låta som en gnällkärring, men just nu har jag så ont i min rygg att den smärtan är källan till min trötthet och mitt illamående. Imorgon ska jag gå på massage, så då hoppas jag att jag får lite hjälp.

Angelique var gullig och fotade hela passet, så här får ni en bildbomb :D

Fredag: Wanda var helt fantastiskt fin!!! Hon har aldrig jobbat så bra, är så lycklig över att jag ha henne! Eftersom att hon vilade på Torsdagen var jag beredd på en lite stel häst, och det var hon i ungefär tre minuter. Sedan släppte hon, redan i skritten! När jag väl började trava var det jätteenkelt, jag börjde igenom henne och gjorde en massa varvbyten. Samma sak i galoppen. Vilken känsla det var att ha henne "på plats" från start, hon var verkligen perfekt från början.

Efter hon var framriden jobbade jag henne i trav - nedsittning - i låg form. Hon hade ett jämnt sug i betten och travade på superbra med hela kroppen. Gick då över till att jobba lite med tävlingsformen, och även det gick galant! Jag gjorde några öppnor och slutor, men eftersom att det var så fina så behövde jag inte nöta på det.

Då började jag jobba galoppen i tävlingsform, och hon var så fin! Tanken var ju att jag inte skulle träna byten den här veckan, men när hon var så jämn och härlig i sin bjudning kunde jag såklart inte låta bli. Men först gjorde jag lite piruettarbete, och högerpiruetten som har varit svårast var busenkel. Den vänstra var lite jobbigare... Och när hon kom galopperande på långsidan med ett perfekt stöd i betten - inte för stark och inte för "borta" - gick jag in på diagonalen och gjorde tre byten i vart fjärde språng. Hon stannade kvar i samlingen, gjorde luftiga och rena byten men bäst av allt; hon blev inte spänd eller stark! Hon betedde sig som att det där var det enklaste i universum. Efter det stannade jag henne och klappade om henne supermycket, sedan fick det räcka så då travade jag ned henne för att sedan hoppa av och leda henne. Varför ska jag köpa en GP-häst nu när Wanda kommer kunna göra rörelserna hemma om ett år? Fina, bästa Wanda! <3

Lördag: Idag joggade jag henne på hackamoret, dels för att få vila munnen lite och dels för att hennes vänstra baksko är lös. Jag fattar inte varför det alltid är den som ska strula? :S Wanda var i alla fall lite småseg idag, men jag tror nog att hon hade lite träningsvärk. Men det gjorde inte mig så mycket, om man ändå bara ska jogga behöver inte gångarterna vara maxade. Jag red i alla fall igenom Lätt A:1, men gjorde inga ökningar. Wanda tyckte att det var lite konstigt med program på kort bana, men annars gick det fint.

På slutet när jag travade av henne lade jag henne i en ännu lägre och rundare form än vanligt, något som nästan bara går med hackamoret på. Och i det lät jag henne trava på lite mer, och då kom hon upp superfint med ryggen så det var kul. Sedan gav jag mig för dagen.

Tycker att det är lite trist det här med den lösa skon, för den förhindrar Wanda från att gå i sin stora, fina hage. Vill inte att hon ska trampa av sig den så att vi missar fler träningsdagar... hovslagaren kommer på Tisdag, men det förstår ju inte hon. Nu går hon i en hage som har en massa gräs, men som bara är till för två hästar. Det är inte synd om henne, men hon saknar ju sin kompis Frieda.

---

---

Har för mig att Tessan kommer hem imorgon, då ska jag fråga om hon vill följa med ut till stallet och fota och filma när jag rider. Har saknat henne, vi hittar alltid på en massa roliga saker. Och vem vet, hon kanske blir mer involverad i TLOP?!

Haha, jag vet inte vad som flög i mig men jag bestämde mig för att rida Wanda på tvådelat tränsbett och remontnosgrimma. Hon såg jätte"naken" ut! Självklart så var hon lite spänd i början, men efter ett litet tag gick det mesta faktiskt över och hon jobbade på fint. Jag gjorde väldigt basic-grejer, provade på lite skänkelvikningar och lite förvänd galopp. Wanda gjorde allt över förväntan, ja riktigt bra faktiskt. Inte så att hon går bättre på träns än på kandar, men dåligt gick hon verkligen inte. Så nu har jag bestämt mig att testa att tävla henne på träns någon gång under det här året! Så vida det inte krockar med någon viktigare tävling det vill säga. Då får det bli en LA:1, för jag vill även testa att tävla henne på kort bana. Kan bli kungligt, kan bli katastrofalt! Det får tiden utvisa... Men det känns som någonting vi faktiskt måste göra, och det ska bli spännande att se vad vi får för poäng på våra skänkelvikningar. :)

Idag red jag Wanda ute på ängen. Jag väntade lääänge med att rida, för himlen var helt svart och det mullrade litegrann i bakgrunden. Men efter 40 minuters väntan kände jag att det var dags att chansa och hoppas att man skulle hinna rida klart innan det brakade loss... Well, det gick väl sådär ;) Han skritta fram, och direkt när jag började trava kände jag de första dropparna. Tio meter senare vräkte regnet ned. Jag har dock ingenting emot att rida i regn, det är bara skönt och nyttigt. Om man tävlar och det ösregnar kan man inte direkt be dem att flytta in tävlingen liksom. Men något jag ogillar är regnfläckarna man får på sadeln och halt gräs. Vi klarade oss dock bra därute, Wanda halkade ingenting. Men hur min sadel klarade sig får tiden utvisa, putsade såklart av den men vi får se hur prickig den är imorgon. Är glad över att vi slapp åskan!

Wanda kändes pigg och fin, men så visste hon ju också att inga krav skulle ställas på formen och samlingen. Vi travade och galopperade mest runt där ute. Viktigt att hon får vila från dressyren så att hon verkligen tycker att det är kul när vi tränar :)

Söndag: Wanda gick ett pass i ridhuset, och efter att ha stått med magnettäcket i ungefär en timme och trettio minuter var hon underbar redan från början! Jag red fram henne precis som vanligt, men istället för att börja träna på en massa saker efter uppvärmningen red jag igenom min kür. Vi hade dock inte den rätta musiken till utan jag red till Muse istället. Programmet flöt på riktigt bra, bäst hittills måste jag faktiskt säga. Snart är vi redo att filma det och visa upp küren för er läsare.

Efter programmet red jag bara några byten med tunnelprincipen, och vips så blev de mycket rakare och jämnare! Gjorde ett par serier i vart fjärde, och det fungerade bra så jag skulle faktiskt kunna starta MSV B:5 i Augusti, men jag tror att jag väntar lite till med det. Efter det testade jag att göra tre stycken byten i vartannat. Då blev det svårt för Wanda att hinna med för hon blev väldigt storgalopperad och busig, men hon ställde upp och gjorde dem ändå. Och de blev rena, men lite väl stora och aningens vingliga. Efter det fick jag fokusera på att bara galoppera rakt fram på diagonalen utan att göra några byten, och det var nog svårast på hela passet ;)

Måndag: Idag vilade Wanda, jag brukar oftast lägga vilodagen på måndagen då det mestadels är tävlingar på Söndagarna. Då ändras inte veckorna liksom :) Den här veckan ska fokus ligga på annat än bytena, för de har fungerat så himla bra den här veckan. Tror att jag ska lägga mer krut på skolorna i trav och galopp så att vi kan höja poängen ytterligare i travprogrammet :)

Vi får även se om det blir något mer markarbete för Wanda, Hedlin är nämligen magsjuk just nu. Jag har sagt åt henne att fokusera på att bli frisk istället för att oroa sig för bloggen. Och eftersom att min största fobi är att spy så är jag lite hysterisk, så jag kanske inte låter henne rida Wanda förrän nästa vecka med tanke på smittorisken ;)